Nicci

Jag tänker inte lägga alla korten på bordet, men jag är tvungen att gå längre här i bloggen, jag är tvungen att öppna mig mer. Jag vill inte men jag måste helt enkelt. Eller varför måste jag göra det folk förväntas sig av mig, varför måste jag leva era liv, jag vill leva MITT LIV och jag trivs alldeles utmärkt med mitt liv. Jag mår bra av sättet jag lever mitt liv, det är min SJUKDOM som gör att jag mår sämre MEN det påverkar inte mitt/vårt liv bara på ETT sätt, ett enda jävla sätt, annars är mitt liv BRA, UNDERBART!

En liten, pytteliten del av mitt liv nämns i bloggen och även på fb pga vissa omständigheter. Sedan har jag en andra hälft, en pojkvän som jag sällan nämner i bloggen och definitivt nämner jag inte hans liv. Ibland nämner jag vårat liv. Bloggen är min, som jag nämnde så bloggar jag inte om allt som händer i mitt liv, verkligen inte. Och om jag inte mot förmodan har min kamera med mig och inte kan ta kort så nämns inte det vi/jag gjort pga bilder. Sedan är jag väldigt seg på att blogga ibland. Och bilder ska vi inte ens prata om haha, det är näst intill bara bilder på mig och anledningen för det är att vissa inte vill vara med, jag vill inte visa bilder eller så... Nämner sällan att min pojkvän är med på sakerna vi gör, skriver oftast vi och det kan ju missuppfattas, vem menar hon ? jajja!!

Men iaf, för att gå lite för djupt och privat så nämner jag detta lite kort, vi har haft en liten ekonomisk kris i några månader, och det vänder sig i magen, riktigt ordentligt. Man har räkningar att betala, man har andra utgifter m.m.. Våran lägenhet är köpt och man vill inte sätta sig i skiten hos banken. Och i några månaders tid så har prio ett varit just räkningar, magar att mättas (i detta fall 6 st) försäkringar hit och dit, ja man måste helt enkelt överleva och se till att man KAN betala alla måsten, det viktiga, andra saker får vänta. Man har varit tvungen att vänta på pengar i några månaders tid vilket verkligen gjorde det jobbigt, självklart mår man dåligt. Så de senaste månaderna har varit nervkittlande varje dag, det sliter på en människa. Vi har klarat det tillsammans, och jävlar vad stark man blir. Det börjar lida mot sitt slut nu och VI MÅR BRA IDAG, självklart sitter spåren fortfarande kvar från den tid då det var riktigt jobbigt men det avtar mer och mer. DEN situationen gjorde att det var jävligt tufft, MEN VI MÅR BRA :) Samtidigt som vi har haft ekonomisk kris så har vi ändå unnat oss att göra saker som vi brukar, inte lika ofta. Vi är båda NÖJDA med vårat liv som vi hade innan den här situationen hände och nu när den är löst så börjar vi om med det liv vi hade för några månader sedan. Från djupet av mitt hjärta, VI MÅR BRA BÅDA TVÅ. Imorgon är allt som vanligt igen och vi kan lägga detta bakom oss. Detta var våran kris, inget kris i förhållandet så men en krissituation som vi TILLSAMMANS klarade oss igenom och kärleken växer sig starkare och den är verkligen starkare. Vi är unga, vårat förhållande sattes på prov MEN VI är tillsammans och har varit tillsammans hela vägen, från början till slutet :) Jag älskar dig älskling ♥ Jag är stolt över mig själv som fan, jag är stolt över dig som fan och jag är stolt över OSS ♥ Nu börjar vårat verkliga liv igen!

Min pojkvän läste igenom detta inlägg innan jag publicerade det, så han har godkänt det :)

Ni ska få ta del av en större bit av mitt liv hedanefter... Jag ska blogga dagligen och ni ska få följa mitt liv mer, inte till 100 % , men mycket mer..

Jag är sämst på att förklara saker men jag hoppas att ni förstod :)