Jag vill bara gråta.....

Äntligen har jag fått en tid till en kurator för att prata om allt som hände för ca en månad sedan med olyckan som slutade med ett dödsfall. Jag mår inte så där jättebra och jag har svårare och svårare att prata om minnena från kvällen och dessa fem dagar på sjukhuset. Jag mår sämre än vad jag vill visa folk, det är ett stort kaos och en sådan tomhet inom mig. Jag fick tre väldigt dåliga besked för två dagar sedan och jag vill inte ens berätta det för någon. Jag vill liksom inte vara till besvär medan livet bara rasar. Jag står upp men ja, det är förjävligt... Fyfan! 
 
 
 
Allmänt | |
Upp