Svårt att tänka!

När det händer något traumatiskt i en liv från en blixt från klar himmel och döden blir verklighet lär man sig hur hjärnan tar sådana kriser och sorger.

Nu vet jag inte hur allas hjärna fungerar utan jag kan ju bara veta av mina egna erfarenheter och det jag ser på min familj som är kvar. En i min familj var så chockad över att han var så aktiv och jag berättade då att det är för adrenalinet är på max för att vi ens ska klara av att komma upp , vår energi måste vara på max för att orka oss igenom det fruktansvärda som har hänt. Min mamma omkom som jag har nämnt miljontals gånger i en olycka genom att trilla i en trappa och några i min närhet fick se fruktansvärda scener inklusive jag. Att förlora någon i en olycka är en mardröm, att få se olyckan är så jävla fruktansvärt och maktlös se på när ambulanspersonalen kämpar med ett liv och se sin mamma kämpa för sitt liv på sjukhuset. Min mamma lämar efter sig fyra barn i tidig ålder. Hon hade livet framför sig. Bara 55 år fick hon på jordelivet. Olyckan kan vara framme när som helst, tiden är viktig. Ta vara på den på rätt sätt...

Jag får lära mig att leva med detta trauma. Jag har adrenalinkickar och sedan slutar det med att jag faller och blir sjukt trött, och bestämma mig för saker är sjukt svårt. Tex vad jag ska ha för dricka eller jag kan gå i affären som ett frågetecken och inte veta vad jag ska köpa. Det är så jäkla sjukt. Jag har inte kommit in i sorgearbetet än och jag ska till läkaren nästa vecka för jag vet att jag inte kan förtränga det längre utan nu måste jag jobba med det. En smärta som inte kommer att bli lättare utan jag kommer bara att få lära mig att leva med den resten av mitt liv.

Jag levde i en skräckfilm i 5 dagar. Skriva är mitt sätt att sätta ord på mina känslor och bearbeta detta.

Jag blandar min blogg med tankar och känslor men även vad jag gör om dagarna för jag gör faktiskt väldigt mycket. Det händer saker hela tiden i mitt liv, mellan glädje och sorg. Jag har blivit en ännu mera djup människa och jag vill inspirera andra och så. Hur man tar sig upp. Eller hur jag tar mig upp. Tar mig upp varje dag gör jag. Jag har mina toppar och dalar och det skiljer sig väldigt mycket från minut till minut hur jag mår och när jsg mår som sämst står jag även kvar.

I går var jag i nacka forum, det är ett jobb då jag inte riktigt har hjärnan med mig i sådana sammanhang. Det var skittufft och jag var dessutom ensam. Jag provade kläder och då spelas plötsligt min och min bästa väns låt i högtalaren. I love you always forever och det fick mig att få så mycket energi.

Jag köpte lite presenter och åkte över till henne sen. Köpte bla en sak som symboliserar vår resa till grekland i somras. En ljuslykta som innehöll grekiska färger. Vi hängde där ett tag innan vi åkte till Mall för middag och shopping, köpte en väska och ett oranget nagellack. Sen åkte jag till Arlanda och nu sitter jag i Italien.. skoja bara! Hihi..

Men dit ska jag. I vår, på roadtrip!

I dag väntas jobb !

Allmänt | |
Upp