Skrivandets stund

Kommentera

En lugn helg blev det och det har varit riktigt skönt, vi skulle ha åkt till Nyköping men det blev inte så pga sjukdom. I går kollade vi klart på serien Tretton skäl varför och den serien var riktigt spännande och stark och borde visas i skolan så kanske människor förstår hur fruktansvärt mobbing är och låter bli att mobba. 


I dag startade jag dagen med en pw på en timme, nu är det städat och tvättat hemma och i skrivandets stund så mår jag inte något bra, känner mig rätt så risig om jag ska vara ärlig. Som om all energi i kroppen bara tog slut helt plötsligt, som om jag har varit för stark i 8 månader och nu faller jag, jag är så trött, hjärnan är seg och jag vill bara lägga mig ner, dra täcket över huvudet och bara gråta i en vecka. Jag har varit för stark, jag vet att styrka är att gråta också men jag är rädd, rädd för att lägga mig ner, rädd för att blunda och se alla bilder från olycksplatsen som spelas upp som en film om och om igen, det fruktansvärda, det värsta som kunde hända i mitt liv. Inte nog med att förlora personen som har den största platsen i mitt liv, jag såg det också, jag såg livet försvinna om och om igen. Sveket från läkaren som gjorde en sådan felbedömning, bidrog det? Men framförallt sveket från mig själv, varför var jag inte med dig den sista timmen i livet, jag hade räddat dig från fallet, jag hade beskyddat dig med mitt eget liv. 5 dagar av trauma, 5 dagar som förändrade mitt liv för gott. Jag minns inte vem jag var innan olyckan. Jag minns bara att jag fick höra att jag jämt var en solstråle. Jag lyser inte längre, jag har tappat så mycket av vem jag var, nu kan jag inte längre fråga hur jag var som barn. Min identitet är helt borta, jag hade så mycket frågor, nu får jag aldrig svar. En sak vet jag och det är att jag blev uppfostrad av den starkaste människa jag vet och att jag alltid kommer att vara en god människa som ger så mycket till dom jag älskar..

Jag saknar dig mamma!

Av att läsa detta kanske ni får en bild av att jag är värsldens ledsnaste människa, det är jag inte, jag sorterar mycket och jag är för det mesta glad utåt sett, en glad busig tjej som gör jäkligt mycket saker. Jag skriver ner saker som är jobbigt istället, jag måste få ur mig det på ett eller annat sätt och skrivandet är mitt sätt.

Hoppas att ni har en bra söndag !