Fredag âœđŸŒ

Godmorgon kyliga Stockholm đŸ˜±


Var minusgrader i morse, mĂ„ste köpa mig en ny vinterjacka snart. I dag blir det vĂ„rjackan, mössa och en stor halsduk. Sitter pĂ„ donken just nu och dricker en riktigt god kall smoothie med jordgubbssmak, vĂ€ntar pĂ„ nĂ„gra vĂ€nner, blir att gĂ„ i lite affĂ€rer och kĂ€ka lunch ihop ❀

I gĂ„r fick jag veta vad jagska betala i sjĂ€lvrisk för bilen efter krocken förra veckan dĂ„ personerna framför mig krockade i hög hastighet och jag fick bromsa sĂ„ gott jag kunde sen körde en bil in i mig.. över 6000 kr i sjĂ€lvrisk... Min olycksfallsförsĂ€kring tĂ€cker bara mina skador plus sjukhusbesök. Hur mĂ„r jag nu efter krocken, fick en liten hjĂ€rnskakning, har fortfarande ont i huvudet och i nackpartiet. Jag fĂ„r sprĂ€ngande huvudvĂ€rk om jag anstrĂ€nger mig för mycket, jag som aldrig haft huvudvĂ€rk förut, eller kanske 5 gĂ„nger totalt i mitt liv. Ska till KS nĂ€sta vecka pĂ„ samtal, de började ju ned detta för ett Ă„r sedan att alla som Ă€r med om olyckor erbjuds samtal och att man ska börja inom 72 timmar efter olyckan, i utbildningssyfte och jag tycker att det Ă€r skitbra. Jag hade behövt det under traumat förra Ă„ret dĂ„ min mamma trillade i en trappa och hamnade i koma i fyra dagar innan hon dog, tiden pĂ„ sjukhuset var en ren mardröm. Det var det vĂ€rsta jag sett i hela mitt liv. Hon lĂ„g pĂ„ KS civa intensivvĂ„rdavdelningen dĂ€r de vĂ€rsta olyckorna var, vi var i ett stort rum dĂ€r fyra patienter lĂ„g, ett team av sjuksköterskor och lĂ€kare som hade uppsikt stĂ€ndigt, minns alla familjer som fick beskedet att deras nĂ€ra inte kommer att klara sig. Jag minns att samma dag vi fick reda pĂ„ att min mamma skulle klara sig, att hon bara hade hjĂ€rnskakning och skulle vakna upp, vi var överlyckliga, en minut senare fick dom mittemot reda pĂ„ att deras son (mc olycka) inte skulle klara sig, jag visade inte min glĂ€dje förĂ€nn vi gick ut ur rummet. Dagen efter sa en ny lĂ€kare att min mamma inte kommer att klara sig. Vi hade en psykolog i rummet hela tiden i fyra dagar. Vi skrev dagbok dĂ€r, som hon skulle lĂ€sa nĂ€r hon vaknade.... Jag gick pĂ„ samtal hos sjukhusprĂ€sten, m.m. 2 dagar senare, totalt 4 hjĂ€rtstopp som hon kĂ€mpade sig igenom, epilepsianfall efter fallet, hur hon vĂ€nder huvudet emot mig, hur hon kĂ€mpar med att öppna ögonen sĂ„ stĂ€ngs maskinen av och hon somnar in en timme senare. Efter fick man ingen hjĂ€lp... DĂ„ var det som om allt bara försvann, dĂ„ man behövde hjĂ€lpensom bĂ€st. Ingen att prata med, mĂ€nniskor försvann ur mitt liv och en vĂ„g av ensamhet och sorg sköljde över mig. FortsĂ€ttning följer.... 

AllmÀnt | |
Upp