Man utvecklas hela tiden. Oavsett! Jag saknar dig mamma!

Jag ligger just nu och blickar ut över en mörk svart himmel, någonstans där uppe är du väl mamma? Vet du mamma hur mycket jag bara vill krama om dig just nu, min mammas famn. Jag känner att tårarna vill komma, men jag klarar inte av att ta in att du är borta, varför kan jag skriva om det men inte fatta att du är borta. I morgon är det två år sedan vi tvingades att stänga av din respirator. Jag kommer aldrig att förlåta läkarens beteende när han lovade mig fyra gånger att du kommer att överleva, att du bara hade fått hjärnskakning och att du skulle överleva.  Dagarna innan var jag så rädd, jag minns när jag såg ambulanspersonalen jobba med att få igång ditt hjärta efter fallet, jag kommer ihåg hur jag svävade fram till dig och såg dig liggandes på rygg när dom jobbade med dig, hur mitt hjärta brast mitt itu. Hur jag fick uppleva en mardröm i verkligheten. Att livet är så skört. Från ena timmen av skratt och vi pratade och du levde från nästa ögonblick ligga helt livlös. Det händer liksom inte. Det kan inte gå så fort, att tråden mellan liv och död är så skört. Att man bara kan dö helt plötsligt, utan förvarning, vara med om en olycka och inte få chansen att säga hej då till den man älskar mest i hela världen, den människan som alltid har funnits där, i hela ens liv. Och sedan andra sekunden aldrig mer finnas igen, inte få chansen att leva hela sitt liv, bara chansen att få leva halva livet. Inte få chansen att bearbeta, ta in att du inte kommer att leva igen... Varför?  

Eftersom att läkaren tände ljuset av hopp och sa med all säkerhet att du skulle överleva så var jag en dag lycklig på sjukhuset, jag åkte och jobbade och var så tacksam , den oron att du skulle dö släpptes och den lyckan att du skulle vakna upp ur koman var obeskrivlig . Men lyckan varade bara en dag, sen fick jag vara med om det fruktansvärda igen. Du var hjärndöd, du hade ingen jävla hjärnskakning. Du var förfan döende. Läkaren var dum i huvudet som gav oss helt fel resultat, jag ljög för dig mamma, jag är så ledsen för det men han sa ju att du skulle överleva för att du bara hade hjärnskakning. Så vi gick från glädje till en mardröm IGEN... Från det ena till det andra IGEN. Jag förlorade tid med dig mamma för att läkaren var så jävla dum i huvudet.

Jag önskar att jag bara kunde få säga några saker till dig innan du dog. Förlåt mig mamma att jag sa att du skulle överleva, förlåt mig för att jag tog för givet att du alltid skulle finnas vid min sida och att jag inte tog tillvara på tiden. 

Jag hoppas att du ser vart jag är i dag i livet och hur mycket jag har utvecklats. Mamma jag får se om jag pallar att komma till din sten i morgon, förlåt mig om jag inte kommer. Jag älskar dig föralltid vackraste människa.

Ta verkligen tillvara på livet. Lev livet fullt ut, ta tillvara på tiden med dom du älskar. Var en bra människa, skapa det liv du vill ha, förverkliga drömmar, ta inget för givet, slösa inte bort tiden. Älska, busa, skratta, upptäck världen, skapa minnen, kramas, pussas, var snäll, skapa magi, längta, utveckla dig själv till det bättre, var trogen, slösa inte bort andras tid, le, va ärlig, res, dröm, nå dina mål. Ha kortsiktiga mål och även långsiktiga. LEV , Här och nu ! 

Man utvecklas hela tiden, jag har utvecklats så mycket på två år, och jag är stolt över den jag är. Man är inte samma person. Jag har varit med om något som har förändrat mig , jag har varit med om en tragedi. Men människor förändras hela tiden , oavsett. Jag är så stolt över att vara jag , man gör val som människa, val som påverkar en negativt eller positivt. Jag väljer det sistnämnda, positiva val och att hela tiden utveckla mig själv till det bättre ☺️

(null)

Allmänt | |
Upp