Det är något magiskt över det eller hur mamma ❤️

Kommentera
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Sitter här och försöker inte att tänka på olycksdagen som kostade mamma sitt liv, varför fick hon bara leva sitt halva liv och hur kunde hon skratta ena sekunden och andra sekunden kämpa för sitt liv, hur kan något gå så fort? Jag minns så väl den dagen. Ambulanserna, se mamma kämpa så in i helvete för sitt liv. Mardrömsdagarna på intensiven. Jag förstår inte, jag gör inte det. Hon var ju så ung, hur kan man trilla så illa i en trappa att man dör? Varför fick jag inte en chans att säga hej då? Krama om henne en sista gång levande och säga att vi ses i himlen, vart var du mamma när du svävade mellan liv och död i fyra dagar? Vart fan är du nu? Jag fattar ju inte... Du ger mig en sådan styrka jämt, att kunna bearbeta olyckan. Du är den vackraste människa som jag vet mamma ❤️ jag är så ledsen att jag tog dig för givet att du alltid skulle finnas levande. Du fick en stund på jorden, en alldeles för liten stund och jag tvingades säga hej då när du var i koma... Jag var inte beredd, du var inte beredd. Vi var inte beredda. Jag förlorade dig i en tragedi på en sekund. Tänk om den sekunden var nått annat. Just den sekunden, då hade du funnits kvar. 

Jag vill skapa massor av magi i livet, jag minns den dagen innan du hade din begravning, jag satt i min säng i min stuga hos er, jag skrev mitt tal jag skulle hålla för dig på din begravning. Jag minns hur ledsen jag var, men orden bara kom, rätt från hjärtat och medan jag skrev så cirkulerade det massor av sparvar utanför mitt fönster, ett tjugotal och några stannade till vid fönstrens och tittade in, som tagen ur en Disneyfilm 😍 det var så sjukt och så vackert. Fåglar har titt som tätt följt mig dessa två år efter din bortgång. Oftast är det två stycken, våra mammor. Sittandes på balkongen massor av gånger, fåglar ofta i bilder jag fotar. Fåglar som följer efter. Ni två, är det ni två? Det häftigaste var när jag fick en ängel över mig på en bild. Mamma ❤️