Nicci

För mig har det hänt. Händelsen var det med en person som jag trodde var min vän, vi lärde känna varandra genom en starta eget kurs, hon var driven på sitt sätt, jag på mitt. Vi var en perfect match och vi kom att bli riktigt goda vänner. Till slut bestämde vi oss för att starta ett företag gemensamt. Jag gick in ekonomiskt och hon producerade produkterna då hon var duktig på att sy. Det gick bra. Till en början. Vi hade fått in en order från ett större företag och vi var så taggade, vi planerade, ja allt. Hon bad mig köpa en maskin som skulle göra det lättare för henne att producera. Jag köpte maskinen. 

Kunderna väntade på produkterna. Jag själv väntade på att höra från min kollega. Men jag hörde ingenting från henne. Varken på sms, när jag ringde, skrev på messenger, ingenting på flera dagar. Hon bodde dessutom i en annan stad. Dagarna gick och jag började undra vad som hade hänt. Inget svar. Ingenting. Jag kontaktar hennes mamma, hon var väldigt skum och jag fick ej tag i min kollega via henne heller, hon vägrade låta mig prata med dottern. Jag fick en obehaglig magkänsla. Till slut bestämde jag mig för att skriva ett inlägg på hennes facebooksida, några minuter senare tog hon bort det. Utan att svara mig, allt var bara klippt.

Jag får meddelanden från två tjejer som tydligen hann se det jag hade skrivit till henne innan hon tog bort det öppna inlägget på facebook. De skrev att de också hade blivit grundlurade och att de till slut hotade med att gå till polisen, det handlade om pengar som dom hade lånat ut men aldrig fått tillbaka. I mitt fall köpte jag en dyr maskin till henne för produktionssyfte och för att få företaget att lyckas. När de hade hotat med polisen fick de pengarna till slut.

Vad skulle jag själv göra? Hade jag blivit lurad?  Jag gick med tunga steg in till polisstationen och anmälde henne, jag berättade allt för polisen, jag grät om vartannat, kände mig dum om vartannat och sedan blev jag förbannad på henne, hon som en gång i tiden var min vän. Jag visade polisen hela vår konversation, alla sms, alla messengermeddelande, rubbet. Jag blottade mig och jag sa att jag måste åka till henne, se henne i ögonen, ställa henne mot väggen. De förbjöd mig för de sa att om hon kan bedra dig så här (poängtera att jag bara skrivit lite av allt här på bloggen) så vet du inte vad det är för sjuk människa du konfronterar, för hon är sjuk. Jag anmälde henne och det tog mig ett tag att komma över känslan av ångest och att jag hade blivit helt grundlurad av en människa jag trodde var min vän. Hon förstörde mitt företag rent ut sagt. Jag hade gott om bevis och hon fick betala mig pengar varje månad, det var kronofogden som bedrev in pengarna från henne efter anmälan. 

Jag trodde aldrig att det här skulle hända mig. Att det ens ska behöva hända i verkligheten, någon. Är det inte bara sånt här som händer på film? Jag skämdes. Gud vad jag skämdes efter denna händelse. I dag har jag jättesvårt att lita på människor, det är bara några få människor jag har hundra procent tillit för. Det tar tid att vinna min tillit. Jag kände mig så jävla lurad, bedragen av en vän vilket var en fruktansvärd känsla. 

Jag som ändå är en bra människokännare, hur kunde jag missa det helt? Att människor kan lura en på pengar förstår jag inte. Att ens ha ett samvete till det, att lura någon överhuvudtaget. Jag hoppas att min anmälan gjorde så att fler inte blir lurade av denna bedragerska. 

Nu har jag skrivit väldigt kort om detta och som ni förstår hade jag bevis på att jag blivit utsatt för ett bedrägeri men jag fattade inte det förrän polisen sa det till mig. Och jag nämner bara en del här. Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att någon kunde lura mig så grovt.

Jag kollade på dokumentären "i huvudet på en gärningsman" om fallet David som jag rekommenderar. Det handlar om bedrägerier..