Kramigt värre !
I min umgängeskrets så kramas vi väldigt mycket, en kram när vi säger hej, och en kram när vi säger hej då, sånt är väldigt viktigt bland de jag umgås med. (då kan ni tänka er vilket kramkalas det är när det är mycket folk) sen är jag en väldigt kramgo tjej med mitt ♥ kan ligga i en famn och kramas i evigheter. Tycker att det är bland de mysigaste som finns..
Jag tycker att en kram är väldigt välkomnande och sånt är otroligt viktigt för mig och något jag är van med och just det här med att känna sig välkommen (även mot mitt hjärta) det är mina gofisar bäst på ♥ ♥
Nu kommer lite blandade känslor tillbaka, ska sova snart men måste bara skriva av mig lite, sånt som sårar mig något oerhört mycket är just känslan av att inte känna sig välkommen, känna sig i vägen, känna sig osynlig, inte få en kram. Dessa känslor och situationer är så långt i från den värld jag lever i och att få uppleva det och de känslorna de skapade var obehagligt och det sitter i.
Jag är otroligt tacksam över att jag har sådana otroligt underbara, varma, jordnära människor i mitt liv, jag har insett att dessa människor är väldigt unika ♥
"Lika barn leka bäst" man dras till människor som är på samma nivå i livet som en själv och som är väldigt lik en själv. Då trivs man som bäst :)