Jag kan inte förstå att det har gått 1 år sedan vi stängde av respiratorn och min älskade mamma fick somna in, jag höll din hand till det sista andetaget och sa gur mycket jag älskar dig. Varför fick du bara leva hälften av ditt liv för och hur kunde ett fall i en trappa gå så illa? Varför lovade läkaren mig 3 gånger att du skulle klara dig och att du bara hade en hjärnskakning. Jag och sjukhusprästen bad för ditt liv. Varför gjordes ingen magnetröntgen direkt? Vad gick så jävla fel att det kostade dig ditt liv. Jag minns hur jag såg dig i slutet av trappan, hur du låg där så stilla medan ambulanspersonalen kämpade för att få igång ditt hjärta, som dom fick till slut. Du klarade av alla hjärtstopp du fick efter det, varför gjorde läkarna inget när du fick dom? Varför fick du klara dig själv? Mamma du var inte ensam, jag satt varje dag bredvid dig på sjukhuset, kände du det? Det var en mardröm att se dig ligga där med alla slangar, och respiratorn. Jag kände din puls, du låg där, du levde.. varför gav dom upp efter 4 dagar för? Varför vaknade du aldrig när jag bad dig göra det? Du vände ju huvudet emot mig, du försökte öppna ögonen flera gånger.. Jag var den sista att ge upp. Jag har väl än inte gett upp hoppet om att du någon dag kommer tillbaka. Det är för svårt att tänka på ett liv utan dig. Jag behöver ju dig! Här på jorden, är himlen så mycjet bättre att du lämnade mig här? 


Jag känner mig så ensam...

Alla lever på som om livet vore förevigt, visst vill man leva i tron om det. Men ta vara på tiden, den är så extremt dyrbar och på en sekund kan tragedin vara där. 

Jag ska snart äta lunch med en av mina bästa vänner ❤ sushi, mumsfillibabba, sen sha vi tillsammans besöka din grav ! Och ikväll blir det middag med familjen på Olearys där vi alltid hade våra familjemiddagar, och lite fotboll. Vad jag saknar allt, allt som var innan olyckan, våra resor, fullt hus jämt, ALLT !!!!! Jag förlorade fem familjemedlemmar efter olyckan. Inte bara dig mamma, det är tungt! Det gick så fort med allt. Jag saknar mina hundar varje dag, de var alltid vid min sida men jag kunde inte ta hand om dom då, jag saknar mormor så mycket, jag försökte att få henne att kämpa... mina hundar har det bra hos sina nya familjer, de lever men lever ett liv utan mig nu. Förlåt mig!

Tänk om du kunde se vilken magisk lägenhet jag har, du skulle ha älskat den, jag äger den, min, du skulle ga varit så stolt. Gjorde en tuff resa på vägen dit jag är i dag men mamma du vet att jag är gn krigare, jag kämpar in i det sista och lite till ❤ Alltid som du alltid sa! Jag ska älsha dig för alltid, jag ska kämpa för alltid, jag ska ha hjärtat på rätt ställe alltid, jag ska alltid göra det bästa. Alltid!

Vi ses snart mamma ❤❤❤



Årsdagen

Allmänt Kommentera

Jag kan inte förstå att det har gått 1 år sedan vi stängde av respiratorn och min älskade mamma fick somna in, jag höll din hand till det sista andetaget och sa gur mycket jag älskar dig. Varför fick du bara leva hälften av ditt liv för och hur kunde ett fall i en trappa gå så illa? Varför lovade läkaren mig 3 gånger att du skulle klara dig och att du bara hade en hjärnskakning. Jag och sjukhusprästen bad för ditt liv. Varför gjordes ingen magnetröntgen direkt? Vad gick så jävla fel att det kostade dig ditt liv. Jag minns hur jag såg dig i slutet av trappan, hur du låg där så stilla medan ambulanspersonalen kämpade för att få igång ditt hjärta, som dom fick till slut. Du klarade av alla hjärtstopp du fick efter det, varför gjorde läkarna inget när du fick dom? Varför fick du klara dig själv? Mamma du var inte ensam, jag satt varje dag bredvid dig på sjukhuset, kände du det? Det var en mardröm att se dig ligga där med alla slangar, och respiratorn. Jag kände din puls, du låg där, du levde.. varför gav dom upp efter 4 dagar för? Varför vaknade du aldrig när jag bad dig göra det? Du vände ju huvudet emot mig, du försökte öppna ögonen flera gånger.. Jag var den sista att ge upp. Jag har väl än inte gett upp hoppet om att du någon dag kommer tillbaka. Det är för svårt att tänka på ett liv utan dig. Jag behöver ju dig! Här på jorden, är himlen så mycjet bättre att du lämnade mig här? 


Jag känner mig så ensam...

Alla lever på som om livet vore förevigt, visst vill man leva i tron om det. Men ta vara på tiden, den är så extremt dyrbar och på en sekund kan tragedin vara där. 

Jag ska snart äta lunch med en av mina bästa vänner ❤ sushi, mumsfillibabba, sen sha vi tillsammans besöka din grav ! Och ikväll blir det middag med familjen på Olearys där vi alltid hade våra familjemiddagar, och lite fotboll. Vad jag saknar allt, allt som var innan olyckan, våra resor, fullt hus jämt, ALLT !!!!! Jag förlorade fem familjemedlemmar efter olyckan. Inte bara dig mamma, det är tungt! Det gick så fort med allt. Jag saknar mina hundar varje dag, de var alltid vid min sida men jag kunde inte ta hand om dom då, jag saknar mormor så mycket, jag försökte att få henne att kämpa... mina hundar har det bra hos sina nya familjer, de lever men lever ett liv utan mig nu. Förlåt mig!

Tänk om du kunde se vilken magisk lägenhet jag har, du skulle ha älskat den, jag äger den, min, du skulle ga varit så stolt. Gjorde en tuff resa på vägen dit jag är i dag men mamma du vet att jag är gn krigare, jag kämpar in i det sista och lite till ❤ Alltid som du alltid sa! Jag ska älsha dig för alltid, jag ska kämpa för alltid, jag ska ha hjärtat på rätt ställe alltid, jag ska alltid göra det bästa. Alltid!

Vi ses snart mamma ❤❤❤



Jag kan inte förstå att det har gått exakt ett år sedan min mamma omkom i en tragisk olycka. Jag har skrivit om olyckan många gånger. Att ett fall i en trappa kan kosta någon ett liv. Hon missar sina fyra barns uppväxt, hon tvingades lämna sin underbara man, alla oss. Förra veckan satt jag vid din grav mamma, spelade låtarna jag valde på din begravning, berättade hur mycket jag saknar dig och att jag bara vill att du kommer tillbaka, jag kväver smärtan, det gör så ont inombords, jag känner en sådan tomhet. Utåtsett är jag glada Nicki, jag bryr mig verkligen om dom runt mig, på ett djupare plan nu. Jag vill inte vara människor till besvär så jag väljer att gråta när jag är ensam och skratta och vara glad annars, saknar att krypa upp i din famn mamma, den famnen. Och bara få gråta, skrika , känner en sådan förtvivlan i mig. 


Som jag sa tidigare så brinner jag verkligen över att få andra att må bra. I dag på jobbet så tog jag med en äldre som säger att hon sitter i fängelse eftersom att hon har väldigt svårt att ta sig ut ut på en promenad sedan satt vi ute i nästan tre timmar, jag köpte även med mig lunch och satte mig och åt lunchen med henne och hon blev så himla glad för det, hon är så ensam och bara en sådan gest ser man hur mycket det betyder. Eller bara att vädra sängkläder är en sådan tacksamhet. Den här veckan har jag verkligen gjort det där extra för alla mina kunder och att få se deras glädje får mig att må så bra. I går på jobbet följde jag med en kund på rehab men dom hade gett fel tid vilket var oturligt. Så vi fikade och beställde en taxi hem tidigare sedan tog vi en "lång" promenad och så motiverade jag kunden att pendla med benen i trappan och även att gå i trappan vilket gick skitbra. Äsch vad jag vill säga är att jag älskar mitt jobb, att få vårda människor heelar mig. Jag brinner helt enkelt för det. 

På tal om att brinna för sitt jobb, det kan jag inte säga om taxi kurir.. Fyfan vilka bittra människor som satt i växeln där, men jag var trevlig och glad ändå men jag fattar inte att människor är så bittra. Jag försöker vara glad till 100 % jag älskar att vara glad, sorgen finns inom mig men jag väljer att vara glad oavsett. Ett leende bor på mina läppar 😊 

Annars då, i helgen var jag på kräftskiva, jag älskar verkligen kräftskivor, så mumsigt 😋 åt hur mycket som helst! Sedan blev det ett parti Chicago som höll på i över 3 timmar 😂 jag bidrog till det med att jag fick fyrtal två gånger, då får man nolla alla 😂😂😂 chicago är så himla roligt ! 

I söndags spelade vi bilbingo och vann 1400 kr 😁 wohooooo ! 

Sedan har jag jobbat jobbat och jobbat, i dag har jag lite att fixa hemma, sedan blir det myskväll, imorgon jobb igen ! 

Mardrömsveckan för 1 år sedan!

Allmänt Kommentera

Jag kan inte förstå att det har gått exakt ett år sedan min mamma omkom i en tragisk olycka. Jag har skrivit om olyckan många gånger. Att ett fall i en trappa kan kosta någon ett liv. Hon missar sina fyra barns uppväxt, hon tvingades lämna sin underbara man, alla oss. Förra veckan satt jag vid din grav mamma, spelade låtarna jag valde på din begravning, berättade hur mycket jag saknar dig och att jag bara vill att du kommer tillbaka, jag kväver smärtan, det gör så ont inombords, jag känner en sådan tomhet. Utåtsett är jag glada Nicki, jag bryr mig verkligen om dom runt mig, på ett djupare plan nu. Jag vill inte vara människor till besvär så jag väljer att gråta när jag är ensam och skratta och vara glad annars, saknar att krypa upp i din famn mamma, den famnen. Och bara få gråta, skrika , känner en sådan förtvivlan i mig. 


Som jag sa tidigare så brinner jag verkligen över att få andra att må bra. I dag på jobbet så tog jag med en äldre som säger att hon sitter i fängelse eftersom att hon har väldigt svårt att ta sig ut ut på en promenad sedan satt vi ute i nästan tre timmar, jag köpte även med mig lunch och satte mig och åt lunchen med henne och hon blev så himla glad för det, hon är så ensam och bara en sådan gest ser man hur mycket det betyder. Eller bara att vädra sängkläder är en sådan tacksamhet. Den här veckan har jag verkligen gjort det där extra för alla mina kunder och att få se deras glädje får mig att må så bra. I går på jobbet följde jag med en kund på rehab men dom hade gett fel tid vilket var oturligt. Så vi fikade och beställde en taxi hem tidigare sedan tog vi en "lång" promenad och så motiverade jag kunden att pendla med benen i trappan och även att gå i trappan vilket gick skitbra. Äsch vad jag vill säga är att jag älskar mitt jobb, att få vårda människor heelar mig. Jag brinner helt enkelt för det. 

På tal om att brinna för sitt jobb, det kan jag inte säga om taxi kurir.. Fyfan vilka bittra människor som satt i växeln där, men jag var trevlig och glad ändå men jag fattar inte att människor är så bittra. Jag försöker vara glad till 100 % jag älskar att vara glad, sorgen finns inom mig men jag väljer att vara glad oavsett. Ett leende bor på mina läppar 😊 

Annars då, i helgen var jag på kräftskiva, jag älskar verkligen kräftskivor, så mumsigt 😋 åt hur mycket som helst! Sedan blev det ett parti Chicago som höll på i över 3 timmar 😂 jag bidrog till det med att jag fick fyrtal två gånger, då får man nolla alla 😂😂😂 chicago är så himla roligt ! 

I söndags spelade vi bilbingo och vann 1400 kr 😁 wohooooo ! 

Sedan har jag jobbat jobbat och jobbat, i dag har jag lite att fixa hemma, sedan blir det myskväll, imorgon jobb igen ! 

Något jag aldrig gillat förut är att ha på mig kjol, jag är kurvig på vissa ställen likt ett päron och har aldrig gillat det förut. Men det är sååå himla skönt att ha kjol, tycker att det är supersexigt och något jag kommer att börja gå i mycket. Dock kom jag på det lite sent när sommaren börjar att ta slut men äsch får väl köpa tjockare strumpbyxor till hösten. Man ska inte tänka på hur man ser ut så mycker och gå i dom kläderna man tycker om istället. 



In her skirt

Allmänt Kommentera

Något jag aldrig gillat förut är att ha på mig kjol, jag är kurvig på vissa ställen likt ett päron och har aldrig gillat det förut. Men det är sååå himla skönt att ha kjol, tycker att det är supersexigt och något jag kommer att börja gå i mycket. Dock kom jag på det lite sent när sommaren börjar att ta slut men äsch får väl köpa tjockare strumpbyxor till hösten. Man ska inte tänka på hur man ser ut så mycker och gå i dom kläderna man tycker om istället.