Så här ligger det till .
Jag har verkligen hittat mitt call här i livet och det är mitt jobb, att hjälpa, vårda och ta hand om sjuka och äldre är ett sådant givande jobb, man ger mycket men får så himla mycket tillbaka. Mitt jobb var min terapi efter min mammas olycka, jag jobbade när hon var på sjukhuset i fyra dagar, jag jobbade och sedan drog jag dit och spenderade all tid i hopp och förtvivlan, jag kunde inte ta in vad som hände i mitt liv, i hennes liv, jag började jobba fyra dagar efter hennes bortgång, det har hjälpt mig otroligt mycket, det har hållit mig från att falla, jobbet, kollegorna och mina nära och kära.
Jag har levt på mina adrenalinkickar nu i flera månader och nu börjar väl det lägga sig och jag har en enorm trötthet, jag är så sjukt trött så det finns inga ord till det, min kropp är helt slut. Den mentala tröttheten kan man inte göra så mycket åt, folk tror att det hjälper att sova men det gör det inte, så jag fokuserar på att mitt liv ska försöka att bli så bra som möjligt, och även att jobba och vara med mina nära och kära. Det resulterar i att jag gäspar en hel del och kanske inte alltid har fokus förutom på jobbet där jag har 100%. Ni ska veta att det inte är av ointresse, jag är bara så himla trött, jag är slut i kroppen och bara att inte falla ner pga det är ett heltidsjobb. Så ligger det till. Jag är så slut, men jag låter inte mitt liv rasa, jag ska bort från denna mentala trötthet så är det bara, en fajt till jag ska vinna....
