God morgon tänkte jag säga men såg att klockan var rätt mycket. Det blev ett långt pass på gymmet och en lång dusch på det innan det var dags för första dagen på min traumaterapi vilket började med massor av frågor om olyckan. Jag har inga problem alls att prata om den, jag kan varenda detalj och känsla men för mig är det som att prata om den värsta skräckfilm jag sett, jag fattar fortfarande inte det som hänt. Det var rätt tufft att berätta om den och jag är rädd för att förstå att det faktiskt hände. Jag fick spela in allt för en del i terapin är att lyssna på det vi sa, sedan fick jag övningar i kontrollerad andning och skattningssaker. Höll på med intervjun i 1,5 timme och var rätt färdig mentalt efter så det blev lunch och sedan hämtade jag Mexx (min gamla hund) hos mina vänner så är hundvakt idag och myser med honom. Och ikväll sover vi borta, det ska bli riktigt mysigt.
