Jag blir verkligen sällan arg, det händer max 1-2 gånger per år och i dag brast det totalt för mig. Jag var så arg att jag bara ville gråta. Det var som att bägaren rann över. Och inte nog med det, jag duschade Albert senast i går hela honom, fönade och fixade och i dag går han mot färg längst huset så hela han var full med färg och han vägrade stanna när jag försökte att ta honom och såklart springer han in och till slut kommer jag arg som ett bi efter eller nja något sådant och håller honom i nackskinnet för att han inte ska springa runt inne också innan jag lyfter upp honom. Han tyckte säkert att det var jättekul att bli jagad och jag var förtvivlad över att det skulle bli färg inne. Så det blev ett bad till och föning. Nu är han ren och fin igen och jag har tusen saker att göra. Semester är det men det känns inte riktigt som semester. Får hitta på något mysigt mellan varven så att man får känna lite semesterkänsla. 5 minuter av total ilska och man blir helt slut, och visst är det väl okej att bli arg iaf 2 gånger per år? Själv känner jag en sådan ångest efter. Jag blir typ arg på mig själv för att jag blir arg. Jaja det varade bara i fem minuter så 😂
