Det bor en ängel i mitt område

Här är det storstädning delux och doften av nytvättat sprider sig i huset, det luktar så gott, det luktar hemma. Mitt i städningen så blev det en timmes promenad med Albert, träffade på lite grannar och sedan satte vi oss vid havet. I går kväll spenderade vi en timme med lek å bus hos min familj, min syster och hennes kompis lekte med Albert på tomten, han älskar verkligen barn. Sen i går kväll ville hon visa sin kompis vårt hus så då kom dom över. Det här spontana, att bara kunna gå en liten promenad emellan familjen och vårt hus är guld värt. Jag får alltid tips på hur jag vill göra i vår trädgård efter besöket där, jag vill ha massor av solrosor bland annat. Och kolla vilka vackra löv som slingrar sig upp till min gamla stuga som jag bodde i när jag var på besök. Så vackert. 

Jag trodde att jag skulle tycka att det var jobbigt att flytta "hem" igen till alla minnen från mammas olycka, alla minnen vi skapat i detta område sedan 1996. Men på nått sätt känns det som att hon är som en skyddsängel på detta område, det känns väldigt bra, och sedan att få vara nära min underbara familj och se mina småsyskon växa upp. Fyfan vad jag saknar min mamma, minnena från olyckan är ändå värst, eller inget slår tanken på att hon inte finns mer, den är nog snäppet värre. Okej nu pallar jag inte att prata om det så nu byter vi samtalsämne. 

Jag har blivit manisk på att tvätta sängkläder och vädra dom. Det ska vara rent och fräscht i sängen så vädringen är varje dag plus att jag tvättar sängkläderna minst 2 dagar i veckan och sedan torktumla dom på riktigt varmt. Man spenderar ju ändå mycket tid i sängen så där ska det vara rent, vädrat och dofta gott. Jag har väl städmani i alla rum skulle jag nog säga. Men jag vill verkligen ha ett rent hem för då känner jag inre harmoni. Alla gör ju precis som dom vill och känner såklart. Haha!