Magin fortsĂ€tter 🙏

Oj, vilka otroliga dagar jag har haft pĂ„ jobbet. Kroppen Ă€r trött pĂ„ det dĂ€r hĂ€rliga sĂ€ttet, trĂ€ningsvĂ€rk i bĂ„de ben och mage, inte bara av allt fysiskt arbete utan ocksĂ„ av alla skratt, samtal och stunder av nĂ€rvaro med mina fantastiska kollegor och boende. Det Ă€r sĂ„dana dagar som verkligen pĂ„minner mig om varför jag Ă€lskar mitt jobb sĂ„ mycket. NĂ€r man gĂ„r hem med ett leende, trots tröttheten, dĂ„ vet man att man har haft fina dagar.

I gÄr fick jag Àntligen hem mitt bustroll igen. Vi har bytt lite dagar nu under jul och nyÄr, sÄ det kÀndes extra mysigt att fÄ börja en ny mattevecka tillsammans. Det Àr nÄgot alldeles speciellt med att öppna dörren och mötas av den dÀr blicken, svansen som gÄr pÄ högvarv och kÀnslan av att allt blir komplett igen.

I morse började vi dagen med en mils promenad pĂ„ Söder. Vi hade nĂ€stan hela Söder för oss sjĂ€lva, och alltsĂ„, hur magiskt Ă€r det inte att fĂ„ se vĂ€rlden sakta vakna till liv? Tystnaden, de tomma gatorna, ljuset som smyger sig fram och luften som kĂ€nns sĂ„ dĂ€r krispig och lugn. Albert fick springa av sig ordentligt och busa i hundrastgĂ„rden i Tanto, full av glĂ€dje och energi. Efter nĂ€stan fyra timmar utomhus Ă„kte vi hem igen, och Albert somnade gott pĂ„ bussen, helt nöjd och slutkörd. Det Ă€r verkligen de smĂ„ stunderna som betyder allra mest.

Helgen Ă€r helt oplanerad, och det kĂ€nns sĂ„ otroligt skönt. Inga mĂ„sten, inga tider att passa,  bara en massa, massa mys. 

Mitt hjĂ€rta fylldes verkligen till bredden i gĂ„r nĂ€r jag fick sĂ„ fina kommentarer om min hund. Jag tackade frĂ„n hela mitt hjĂ€rta, och dĂ„ sa personen: "Det vĂ€rmer i mitt hjĂ€rta att fĂ„ se pĂ„ Albert." AlltsÄ  herregud. SĂ„ mycket kĂ€rlek han fick i gĂ„r. Albert Ă€r otrolig pĂ„ att lyssna in sin omgivning, lĂ€sa mĂ€nniskor och skapa en vĂ€rme, trygghet och stabilitet omkring sig. Han har alltid varit sĂ„dan. Jag fĂ„r ofta frĂ„gan om hur vi har uppfostrat honom, och mycket handlar om att jag frĂ„n början visste vilken sorts liv jag ville leva med min hund, att han ska fungera överallt, i alla miljöer och sammanhang. Men samtidigt Ă€r han ocksĂ„ sĂ„ trygg och stabil i sig sjĂ€lv. Han bara Ă€r, sĂ„ enkel, sĂ„ sjĂ€lvklar, och han har alltid varit det. Jag Ă€r sĂ„ otroligt stolt över min storpudel.

Nu har jag precis satt pĂ„ en tvĂ€tt, plockat och stĂ€dat lite hĂ€r hemma och krupit upp i soffan under en filt för att titta pĂ„ en serie. Ett lugn har lagt sig i kroppen, och jag kĂ€nner mig sĂ„ tacksam för allt just nu. Jag önskar er alla en riktigt fin lördag.

Kram.


AllmÀnt | |
Upp