Tips på lunch och mors dag känslor

Oj jag har helt glömt bort att blogga om vardagen de senaste dagarna, mellan varven av samarbeten och specifika teman på inläggen kommer här en liten vardag de senaste dagarna.

I onsdags mötte jag upp en nära vän för lite lunch i solen, det blev en riktigt god rödbeta och chevresallad och till det en nyttig piggelinsmoothie från Delcelius, rekommenderas verkligen. Det slutade med att vi satt och snackade i fyra timmar vilket var otroligt mysigt. Tiden bara flög iväg och det var inte tyst en enda sekund. Vi avslutade lunchen med efterrätt i form av en jordgubb och marängbakelse, den brukade jag äta efter skolavslutningen i skolan för hundra år sedan. 

Allt får 4,8 av 5 i betyg av mig. Mums. 


I går startade vi dagen med frukost i naturen med utsikt från båten, fågelkvitter, en stor äng, sol och skog. Allt smakar så gott utomhus, smakerna förstärks på något sätt. Där låg vi alldeles för länge och sedan var oturen ett faktum vilket slutade med att vi inte kunde göra det vi hade planerat att göra hela dagen. Till slut kom tårarna när jag tycker att saker bara lyckas hända mig. Det var nästan lite skrattretande. 


Mors dag närmar sig och jag blir återigen påmind om mammas bortgång och olycka och att jag inte har henne här hos mig som vanligt. Jag minns så väl den sista mors dag jag hade med min mamma, någon månad innan hennes olycka. Jag hade köpt lite presenter och mamma satt på altanen, jag gav henne bland annat en frukostbricka i hennes favoritfärg turkost, det kan vara så att jag även gjorde frukost till henne den morgonen. Sen fick hon lite andra saker och ett kort. Jag bjöd henne på bio och middag på kvällen, jag saknar verkligen tiden med henne. Allt har blivit så annorlunda utan henne, jag har blivit annorlunda. Sorgen skapade en ny Nicki. Jag tvingades att bli stark inom mig för att hantera minnena från olyckan och tiden på sjukhuset och fort gick det, jag hade inget val om jag skulle klara av smärtan. Jag är väldigt glad över vem jag har blivit i dag och till den jag vill utvecklas till. Skrivandet blev min hjälp att bearbeta alla känslor, smärta och sorg.

Sen vill jag bara förtydliga inlägget nedan att det första stycket är skrivet som en berättelse, inte en berättelse om mig, så ni vet. 
Allmänt | | Kommentera |
Upp