Nicci

God morgon mina fina läsare, hur mår ni idag?

Här vaknade jag upp till fredag och strålande sol och bara den kombinationen gör ju något med hela själen, eller hur? Det känns som att energin är lite lättare, humöret på topp och ja, det känns bara fantastiskt.

I onsdags fick jag en sån där riktig summer feeling som bara dyker upp ibland innan sommaren börjar på riktigt, ni vet?

Jag var ute med ett helt gäng fantastiska tjejer och vi började kvällen med middag, skratt och samtal som bara flöt på. Timmarna försvann utan att man ens märkte det. Sen bestämde vi oss spontant för att gå vidare och hamnade sittandes ute på en uteservering i sol och lä. Alltså, hur mysigt? Att sitta där ute, det var verkligen sommarvibe deluxe.

Och där satt jag och kände hur mycket jag längtar. Efter långa, ljumma sommarkvällar. Efter uteserveringar med musik i bakgrunden, god mat, mina tjejkompisar runt bordet och en solnedgång som färgar himlen i rosa och guld. Det är verkligen livets lyx för mig, de där enkla, men samtidigt så otroligt värdefulla stunderna.

Något jag tänkte mycket på under kvällen var hur fint det är att omge sig med människor som är så olika en själv. Olika drömmar, olika livsval, olika intressen, och ändå klickar man så starkt. Jag älskar det. Det ger så mycket inspiration och perspektiv. För tänk om vi alla var exakt likadana? Hade samma tankar, samma stil, samma sätt att leva… herregud vad färglöst livet hade varit.

Det är just olikheterna som gör möten så spännande. När människor har hjärtat på rätt ställe, då spelar resten liksom ingen roll. Det blir en så varm, genuin känsla i rummet som inte går att ta miste på.

Jag har också tänkt mycket på hur fint det är när kollegor blir mer än bara kollegor. När man faktiskt lär känna varandra på riktigt, börjar umgås även utanför jobbet, och sen tar med sig den energin tillbaka till arbetsplatsen. Det blir något speciellt då. En lätthet, en glädje som smittar av sig på allt och alla. Jag älskar den känslan.

Och jag är nog en sån person som verkligen gillar att observera människor. Ibland kan jag bara sitta tyst och titta på någon och tänka, wow, vilken fantastisk människa du är. Jag tänker mycket, kanske lite för mycket ibland,  men väldigt väldigt sällan något negativt om andra. För mig krävs det verkligen att någon medvetet sårar eller är elak för att jag ska känna så. Och sådana människor… nej, jag har fortfarande svårt att förstå mig på dem...

Hur som helst.
Idag är en sån där dag där jag egentligen borde ta tag i lite saker här hemma. Rensa, fixa, organisera. Hallrenoveringen står lite still just nu, mest för att jag är i ett sånt där läge där jag vill känna in exakt hur jag vill ha det. Och vet ni? Jag har ingen brådska. Det får ta den tid det tar. Det enda jag egentligen känner att jag vill få klart snart är målningen… men inte idag.

Min lägenhet blir faktiskt bara vackrare och vackrare för varje dag som går. Det har vuxit fram en mjuk, romantisk känsla här hemma som jag verkligen trivs i. Jag älskar min lägenhet. På riktigt. Visst, det optimala hade kanske varit något lite större i samma hus, med samma fantastiska takhöjd (nästan fyra meter!) men det får komma när det är meningen.

För det är något jag verkligen har lärt mig, jag är väldigt noga med var jag bor. Läget är nästan det viktigaste för mig. Och det roliga är att jag köpte den här lägenheten nästan i blindo. Jag blev helt förälskad i takhöjden och området och bara körde. Och vet ni? Jag är fortfarande lika kär. Varje dag.
Och kanske är det just det som är grejen. Att våga lita på känslan ibland. Att inte stressa fram nästa steg. När det är dags för något större, då kommer jag att veta det. Och då är jag redo.

Men just nu? Just nu njuter jag av fredagen, solen, min lägenhet och alla fina människor i mitt liv.
Hoppas ni får en riktigt härlig dag.

kram.