Nicci

God morgon fina ni 🪻

\n

Fredagar. Bara ordet får mig att le. Det är något alldeles särskilt med just den dagen, eller hur?

Min fredag började tidigt, redan vid 05.20. Jag och Albert tassade ut i mörkret, där morgonen fortfarande sov och stjärnorna dansade tyst på himlen. Luften var frisk, sådär krispig som bara höstluft kan vara. Varje andetag fyllde mig med stillhet. Jag älskar de där ögonblicken, när världen ännu inte vaknat, och det bara är jag, Albert och universum som håller varandra i handen.

När vi kom hem tände jag ljus, svepte in mig i en mjuk filt och kröp upp i soffan. Ljuset fladdrade mot väggarna, och i den varma tystnaden satte jag på ett avsnitt av Svenska fall. Jag somnade om en stund, trygg i min lilla bubbla av mjukhet och tacksamhet. När jag vaknade igen kände jag mig helt ny. Gosig, utvilad och så redo för en ledig dag.

Jag tror verkligen på att romantisera livet,  varje dag, varje stund. Att hitta det vackra i det enkla. Ett leende från en främling. Ett sms som får hjärtat att slå lite fortare. Kärlek finns överallt, om man bara väljer att se den.

Kanske är det därför jag älskar platser som Santorini och Rom. Där kärleken hänger i luften, där varje gränd, varje sten, varje doft berättar en historia om passion, längtan och närhet. Men sanningen är att man inte behöver resa någonstans för att känna den där magin. Den bor här, precis där vi är. I ljusen vi tänder. I filten vi sveper om oss. I kramarna vi ger.

Och kanske allra mest, i mötet mellan människor.

Jag känner det varje dag på jobbet. Värmen, omtanken, skrattet som bubblar upp. De där små stunderna som påminner mig om varför jag älskar det jag gör. Att få mötas, se, känna och skapa mening tillsammans.

Jag önskar att alla fick uppleva den känslan, att verkligen längta efter sin arbetsdag, uppgifterna, kollegorna. Att gå dit med glädje i bröstet, känna sig uppskattad, sedd och omgiven av människor som lyfter en. För tänk, en så stor del av våra liv spenderar vi där. En tredjedel av tiden. En tredjedel som kan få vara fylld av mening, värme och gemenskap om vi tillåter det.

Så, till mina fantastiska kollegor, tack. Tack för era kramar, era ord, era hjärtan. Ni gör skillnad, varje dag. Ni gör dagarna lättare, varmare och vackrare. Jag är så tacksam för er, på riktigt.

Jag hoppas att just du som läser detta får en fredag fylld av värme i hjärtat, mjukhet och kärlek.

Tänd några ljus. Andas djupt. Krama någon lite extra. Och framför allt, glöm inte att känna efter hur fint livet faktiskt är, precis just nu.

\n

Stor kram från mig.