Nicci

Vilken helg jag har haft hittills, och den är inte ens slut än. Det har varit en sån där mjuk, varm helg som liksom omsluter en med massor av mysiga stunder med vänner och familj.

Jag har haft bil i några dagar nu, och det är nästan som att friheten i att kunna köra iväg när som helst har smittat av sig på hela helgen. Jag har passat på att slänga massor av kartonger och körde även iväg dynorna, ett litet symboliskt farväl till sommaren. Nu är hösten verkligen här, med sin klara luft, sina mörka kvällar och det där myset som sakta börjar lägga sig över vardagen.

Igår hämtade jag upp min bästis och vi styrde bilen mot Mall of Scandinavia för en riktig mysdag. Vi hade ingen stress, bara känslan av att få gå runt, prata, prova kläder och njuta av allt det där som man aldrig riktigt hinner med annars. Jag hittade en superfin brun tröja, en sån där varm, mjuk ton som känns som en kram. Det roliga var att vi båda föll för den och köpte en varsin, som en liten "vänskapströja".

Efter shoppingen åt vi buffé på Pong, jag älskar deras buffé, smaker från hela Asien, och man blir alltid för mätt men på ett lyckligt sätt. Och så kunde vi förstås inte låta bli att köpa dyr choklad på Lindt efteråt. Det känns alltid lite lyxigt att göra sånt där, bara för att man kan och för att det gör dagen ännu lite mysigare. Älskar Lindt choklad.

Och som alltid slutade det på samma sätt för mig

"Vart ställde vi bilen egentligen?"...

Jag tog till och med bilder som ledtrådar, men ändå lyckades vi irra runt i garaget. Hahaha.

När kvällen kom lämnade jag tillbaka bilen, men innan dess hann jag umgås lite med min lillasyster. Jag satt ensam en stund i familjens hus innan jag hämtade henne och kände hur stilla allting blivit. Nästan för stilla. Det slog mig att fyra av oss fem syskon nu har flyttat hemifrån. Det där huset som brukade vara fullt av liv, röster, skratt, tonårsmusik och någon som alltid ropade "vem tog min laddare?" är nu tyst.

Jag satt där och önskade att jag kunde spola tillbaka tiden, bara för en kväll iaf. Till de där sena kvällarna när vi satt i köket och pratade om djupa saker, till stunderna i soffan där alla försökte prata i mun på varandra, till det där myllret av liv som jag då kanske tog lite för givet. Till kvällarna i bubbelpoolen under en stjärnklar himmel. 

Min lillasyster bor fortfarande hemma, hon är tonåring än och jag märker hur jag försöker hålla fast i det. Snälla, stanna tiden lite. Samtidigt är det vackert på sitt sätt, att se hur vi alla vuxit upp, skapat våra egna liv och hem. Men ibland, när jag är där, saknar jag verkligen känslan av att huset var fullt av oss. 

I morse unnade jag mig en lång sovmorgon, och när jag vaknade satte jag på lugn musik, kokade gröt och började städa lite. Jag möblerade om och fixade det sista med mina IKEA-möbler som jag byggde i torsdags kväll, helt själv! Jag är lite stolt faktiskt, det tog sin tid men känslan när allt står klart är oslagbar.

Doften av gran sprider sig från mina tända doftljus, och det är något magiskt med hur hela lägenheten genast känns mer hemma. Det luktar nästan lite jul, en föraning om den mysiga tiden som väntar. Idag tänker jag inte göra något särskilt, bara gå runt i pyjamas och tjocka sockor, låta dagen gå i ett lugnt tempo fyllt av massa mys som jag älskar.

Tvättmaskinen snurrar med nytvättade sängkläder och jag längtar redan efter att krypa ner i dem ikväll, den där första kvällen med rena lakan, doftljus och lugn musik. Åhh.

Just nu sitter jag i soffan med en kopp iste och ser på mina nya skåp från IKEA. Den mörka färgen ger rummet en ombonad, varm känsla, som kontrast till allt det ljusa. Jag är långt ifrån klar här hemma, men steg för steg växer det fram, det där romantiska, mysiga hemmet jag alltid drömt om. Ett hem där varje detalj betyder något.

Kram.