Hon valde mig, jag valde henne
Jag skäms inte över att ha få vänner utan jag är så stolt över att jag har de bästa vännerna istället.
Förut kunde jag känna en otrolig sorg över att vissa vänner bara försvann när min mamma omkom i sin olycka och jag var mitt uppe i en sorg och jag kan än idag nästan bli lite chockad över att oavsett glädje eller sorg så stannar dom vännerna jag har idag kvar, inte bara i ord utan också i handling, dom finns där i alla lägen och för mig är det de bästa vännerna man kan ha. Vänskap ska på samma sätt bygga upp pelare som man gör i ett förhållande, en stadig trygg grund.
"Finnas där i glädje och i sorg"
Tiden bara rusade fram medan vi satt på hennes supermysiga lummiga balkong, vi åt sushi och fikade och efter 3,5 timme var jag tvungen att åka vidare då jag hade ett bord bokat på tapas marina i sjöstaden. Jag log för mig själv när jag satte mig i bilen, dessa stunder är livet för mig, den där totala glädjen som bara bubblar i kroppen och som får mig att le ännu mer än vad jag redan gör.
