Frivilligt barnlösa!

Det är inte så många som skriver om att de är frivilligt barnlösa. Vad kan det bero på? Kanske är det samhället? Människors åsikter? Kanske vill man inte helt enkelt bara berätta om det.

Innan jag bestämde mig helt och hållet på att inte vilja ha barn gick mina tankar kors och tvärs. Man skulle ha barn, det var det alla förväntade sig. Hur skulle folk då reagera om jag säger att jag inte vill ha barn?

Jag försökte övertala mig själv till att jag måste skaffa barn. Jag fick ångest av det för i mitt hjärta har jag alltid känt att jag inte vill ha barn. När äntligen hjärnan lyssnade på hjärtat och velande och alla tankarna till slut hade bestämt sig var det en lättnad. En underbar lättnad. Jag visste vad jag ville och nu kunde jag äntligen vara ärlig mot mig själv. Jag har verkligen försökt att tänka att "jo men det är klart att du ska ha barn Nicki, det är det som är meningen med livet". För de flesta är det säkert så att barn är deras mening med livet, de kanske har haft drömmar från tidig ålder att skaffa kids. Men så har det aldrig varit för mig. 

Min mening i livet har däremot alltid varit att hitta någon att leva resten av mitt liv med fylld med kärlek, romantik, tid och giftemål. Visst, det kan man ha även om man har barn. Men jag har aldrig lockats över att ta hand om en annan människa 24/7 , ha massor av aktiviteter varenda helg som barnen ska på. Alltid vara låst. Jag vill vara fri. Jag känner inte att jag vill "ge upp" min frihet.

Hur som helst. Jag är frivilligt barnlös. Jag vet inte om jag kan bli gravid då jag aldrig har försökt och jag är lyckligare än någonsin med valen jag gjort och gör. Att hitta min mening utan att följa samhället eller påverkas av andras åsikter är bland det bästa jag någonsin gjort. Att vara ärlig mot sig själv. 

Äntligen efter en vecka kan jag lägga upp bilder på min blogg igen. Men det kommer att bli en bloggflytt till en annan plattform. Jag måste bara hitta någon som kan sköta allt det åt mig. 
Allmänt | |
Upp