Nicci

Vänskapen utvecklades år 2017 till något mer än bara en vänskap. Vi försökte hålla det hemligt men ryktena spreds sig som en löpeld på jobbet...

Jag minns första kyssen än idag, mitt hjärta bultade hårt när hans läppar mötte mina. Kände han likadant som jag kände? Tänk om han kände likadant som mig redan för åtta år sedan? Från första dagen vi såg varandra på jobbet. Han besvarade många frågor utan att säga något. Vi bara visste. 

Men en rädsla från hans sida tog över. Och några månader senare slutade vi att träffas helt och hållet. Vi hördes ingenting alls. 

Livet fortsatte. Jag gick vidare med mitt liv. Byggde upp något nytt. Som sedan tog slut. 

Han glömde inte mig under dessa år. Det gav han mig en bekräftelse på för inte så länge sedan. Vi träffades igen. Klicket från åtta år fanns kvar. 

Idag är vi tillsammans. Jag är tillsammans med honom. Min bästa vän, min kärlek. Han som klev in en dag på jobbet för nästan åtta år sedan och jag tittade på honom som om jag hade sett en av de vackraste skapelser jag någonsin hade upplevt. Jag var för feg för att fråga om han ville gå på en dejt med mig då. Tänk om han skulle säga nej. När han satt bredvid mig när vi hade våra beckmaraton sent på kvällarna var jag så nervös, jag tänkte för mig själv, ska jag inte fråga om han vill gå på en dejt med mig? Jag fegade än en gång. Och så höll det på i så många år.. 

Han kunde inte sluta tänka på mig. Varje dag i nästan 4,5 års tid tänkte han på mig, han letade mig i människor han träffade. Men det fanns bara jag. 

Jag är nästan helt säker på att många nog kan känna vår kemi vi har till varandra, den går att ta på. Det är helt sjukt. Så mycket skratt. Så mycket kärlek. Så många kvällar med massor av djupa samtal som kan pågå i evigheter. Den lekfullhet vi har till varandra är som tagen ur filmen the notebook. 

Att få uppleva den här formen av kärlek är helt fantastiskt och väcker liv i mina fjärilar varje dag. Hur han får mig att må, känna, skratta, le, titta. Hur han pratar med mig, hur han tröstar mig, hur han lyssnar på mig, hur han uppmärksammar mig, hur han bekräftar mig. Ger mig kärlek.

Varje dag. 

Livet är för kort för att inte ta tillvara på livet på det allra bästa sättet. Hitta den personen som man klickar med på så många plan. Som gör en till den lyckligaste människa på denna jord. Som man kan sitta med på en brygga och titta upp på stjärnorna och prata om allt mellan himmel och jord med. 

Han som avslutar mina meningar, som läser mitt kärleksspråk fullt ut. Han som förstår mig bättre än jag själv gör. Han som läser mig och vet exakt vad jag behöver, utan att jag ens säger det. Han hör mig när jag inte pratar. 

Jag önskar att alla får uppleva den här formen av kärlek som jag upplever. Den är helt magisk. Det finns en själsfrände där ute för alla, ge inte upp hoppet om det. Jag har hittat min själsfrände. 

Nu är klockan nästan tolv på kvällen och jag håller på att somna. Jag ber om ursäkt om inlägget är lite rörig men det får helt enkelt vara så. 

Jag hoppas verkligen att ni är lyckliga oavsett om ni är singlar, eller är med er livs kärlek. 

Godnatt.