Jag orkar inte mer...

Det känns som att jag precis har opererat mina bröst igen, den obehagliga känslan av att inte ha kraft i armarna alls är brutal, mina armar är helt slut och det kändes förjävligt att tvätta håret i morse. Men dom har inget val än att samarbeta med mig så det måste bara gå, så är det bara.

Gud vad jag önskar mer än något annat att det var början på sommaren och att jag drar iväg till Santorini en vecka nu på måndag, den enda platsen utanför Sverige jag vågar åka till ensam då jag kan den ön utan och innan. När jag var där i tio dagar förut så kunde jag helt plötsligt flytande engelska efter några dagar, jag började till och med tänka på engelska och saknade att prata svenska, lustigt. Jag är kass på engelska men där hade jag inget val då jag pratade mycket med min vän som är grek och hennes familj och vänner, hennes familj äger ett hotell där nere och jag lärde känna henne första gången jag var på Santorini. Hur som helst... Mitt hem ska bli klart först innan jag beger mig ut i världen. Santorini är väl inte det optimala resmålet att åka till ensam då det är en riktig kärleks och överallt kysser folk varandra, håller handen, friar, gifter sig, tar sina bröllopsfoto, tittar djupt in i varandras ögon medan de äter middag och man ser så mycket värme och lycka överallt. Och så kommer jag, helt ensam, haha. Det brukar sluta med att folk frågar mig om jag kan fota dom vilket jag gladeligen gör, "titta en singel, henne kan vi passa på att fråga om hon vill fånga vår kärlek på bild" haha, det är heeelt galet hur mycket jag fotade kärlekspar. Deras lycka fyllde mig med lycka. Jag blir verkligen lycklig när jag ser andra människors kärlek till varandra. Det ger mig själv hopp om kärleken. Så det finns väldigt många fördelar med Santorini, och dessutom slipper man massor av singlar som flörtar med en, dit åker man med andra ord inte om man vill hitta kärleken, dit åker man med sin kärlek, ja och så jag. Den enda singeln på hela Santorini. Nog om Santorini nu.. 

I går käkade jag middag med min lillebror, jag hade lagt en tumstock på mina skor för att inte glömma den när jag skulle dit, men vad tror ni jag gör, jo jag glömmer den. Så min bror som är över 180 cm fick agera tumstock på loftet för jag ville verkligen att min 180 säng skulle passa där uppe vilket den kommer att göra, så skönt. Sedan kom min älskade familj med en riktig tumstock så jag kunde mäta på riktigt. Det blev en sen kväll och jag var hemma vid halv tolv, jag väntade på min andra bror och min familj som var och kollade på hockey, eller om det var fotboll? Någon Sverigematch iaf.. Det kändes helt sjukt att gå i sina gamla hemtrakter i går, och att i morgon är det mina hemtrakter igen. Min lägenhet har ett toppenläge, nära till allt vilket är så mysigt. 

Gud vad jag babblar på nu haha.. Jag blev så glad i går när min gamla chef frågade om jag ville komma och fika på jobbet idag men jag var dessvärre tvungen att avboka det då det är min sista dag för packning så nästa vecka får det bli istället, jag såg flera arbetskollegor i går och mina tankar på att börja på jobbet igen iaf någon dag i veckan snurrar runt massor i huvudet, jag älskar att vårda människor, jag brinner verkligen för det. Bästa cheferna, kollegorna, jobbet över lag, kunderna. Ja allt. Jag trivs så bra där. Det gör jag. 

Nä nu måste den här nörden sätta lite fart med sina spagettiarmar och förbereda för morgondagen. Kämpa Nicki, kämpa, du klarar allt. 
Allmänt | |
Upp