maj - juni 2022

Det är där lyckan börjar !

Vart är du när jag behöver ringa dig? Varför svarar du aldrig när jag skriver till dig? Varför lämnade du mig så jävla lätt när jag behövde dig resten av mitt liv?

När jag såg dig livlös nedanför trappan, skrek jag av smärta för jag var så rädd att förlora dig för gott. Vilket jag också gjorde fyra dagar senare. Jag saknar allt med dig, ditt tjat, din humor, ditt skratt, dina kramar, din envishet, alla dina sidor. Det som var Du. Du passade in så jäkla bra i den här världen. Du gjorde den så mycket bättre för så många. Själv känns det som att jag inte passar in, jag känner mig så ensam, så konstig. Så fel. Ibland känns det som att jag har fastnat i en mardröm. Sen får jag känna ögonblick av att du fortfarande är här. De stunderna är så verkliga. Så ofattbart än i dag hur man vara kan förlora någon på ett ögonblick… Hur enkelt det är att faktiskt dö.

Tänk om du hade vaknat upp från koman, slapp ligga livlös i en respirator och maskiner som höll dig vid liv. Tänk om jag hade tryckt din hand i min och du tryckte tillbaka. Fan vad lycklig jag hade blivit. Från livs levande och lycklig till att dö på bara en sekund. En sekund tog det, sen fick jag inte se dig levande igen, inte höra din röst, jag fick hålla i en livlös hand, se dig ”sova” men aldrig vakna upp. Jag var inte beredd. Blir man någonsin det?

Jag förutsätter det värsta för att vara beredd nu, hela jävla tiden…. Jag är så jävla rädd att förlora någon jag älskar. Hur ska jag våga öppna mitt hjärta och lita på någon när jag ändå aldrig får den chansen att kunna lita på någon, att någon vill ge sitt hjärta, till bara mig. På riktigt. Till den här tjejen. Mig. Kommer någon någonsin kämpa för mig? Sluta ta mig för givet? Aldrig vilja förlora mig i sitt liv?

Jag är så ledsen mamma att jag tog dig för givet. Jag är så himla ledsen för det. Jag ångrar det av hela mitt hjärta. Jag tar ingenting för givet längre, ingenting. Jag fick lära mig det den hårda vägen, tyvärr. Vad livet verkligen handlar om. De mänskor du älskar. Inte saker. Inga materiella ting. Utan människor. Jag är tacksam för varenda kapitel i mitt liv. Från en madrass till en säng, livet testade mig efter din bortgång. Och jag klarade det och det har lärt mig att vara så tacksam för det jag faktiskt har, nu. Och vad verklig lycka är. Verklig lycka är när man inte tar någonting för givet, och faktiskt är tacksam för det man har här och nu. Du lärde mig lycka mamma. Även om jag ibland är olycklig så vet jag hur det är att känna sann lycka.

Men jag behöver min mammas svar på frågor, min mammas vägledning, min mammas kramar. Min mamma. Jag behöver dig. Det fanns så mycket jag ville säga dig, jag trodde att jag hade all tid i världen då du var ung och frisk. Men då plötsligt ramlade du nedför en trappa. Och dog några dagar senare på sjukhuset. När vi tvingades stänga av respiratorn, förlåt mig. Visste du hur mycket jag älskade och älskar dig? Visste du hur glad jag var över att just du var och är min mamma även om vi ibland bråkade? Visste du hur stolt jag var över ditt arbete även om det ibland var tufft att se dig så ledsen och maktlös? Jag har aldrig känt mig så maktlös som när jag såg dig kämpa för ditt liv och det enda jag kunde göra var att se på. Att bli ignorerad av någon man älskar är en av de värsta känslor som finns. Att maktlös se på när någon lämnar en är en ren mardröm.

Åh vad människor värdesätter fel saker. Hur människor tar andra människor för givet. Hur man bara kastar bort någon som om den inte betydde något. Hur människor bara köper, och köper och köper i hopp om att bli lyckliga. Men blir ni det? Blir ni verkligen lycklig? Hur människor söker efter något bättre hela tiden, men gräset är inte grönare på andra sidan. Du blir inte lyckligare över att ha den senaste bilen hela tiden. Inte i hjärtat, eller i själen. Kanske för ett ögonblick.

Men långvarig lycka kommer inifrån. Det börjar där. När du inser. När du slutar ta för givet. När du börjar bli tacksam och ser vad du faktiskt har. Det är där lyckan börjar 💜

 

10 juni, 2023Nikys 1 kommentar

Mer än ett jobb!

När jag räddade livet på en människa för ca 10 år sedan så började ett nytt kapitel i mitt liv. Det var där och då jag insåg att jag vill göra skillnad i människors liv. Till det bättre, inviduellt, från person till person. Jag hade en dröm som tonåring att bli psykolog. Men jag insåg att jag inte ”orkade” uppfylla den drömmen pga att jag inte gillar att plugga speciellt mycket. Inte länge iaf. Visst har jag examen i både interaktionsdesign, kreativt skrivande och som undersköterska men det var utbildningar på två år vardera ungefär. En femårig utbildning i streck hade jag inte orkat.

Men jag ville göra skillnad och började inom vården i början av 2015, jag blev faktiskt tillfrågad om jobbet och jag älskade det. I slutet av 2017 utvecklade jag det och läste till undersköterska. 2019 tog jag min examen. Att jobba inom demensvården är tufft på många sätt. En fruktansvärd sjukdom. Men jag känner mig mer än någonsin hemma i mitt yrke och på mitt jobb. På min fritid läser jag på om de olika demenssjukdomarna, jag läser på om psykoser m.m. Även om jag har läst det i skolan och även upplever det på mitt arbete vill jag hela tiden bli bättre, fördjupa,mig, mer kunskap. Bli ännu bättre för att jag älskar att ta hand om människor på bästa sätt. Utifrån vem dom är, anpassa, skapa trygghet. Fan vad jag älskar att jobba med människor. Jag kanske är en betydande del i deras liv men herregud vad mycket de gör för mig. Jag kommer verkligen närmare i vem jag är och vem jag vill vara som människa. Jag gör inte det här för att det är mitt jobb att göra det. Jag gör det för att jag älskar det. För att det är en del i vem jag är, där jag blommar ut som person. Jag följer alltid min passion och mitt hjärta. I allt. Jag hoppas att ni älskar det ni gör lika mycket som jag 🙏

Den kärleken min hund får på jobbet är obeskrivlig. Både av kollegor och av de boende. Så så tacksam. Tacksam över vem Albert är. Tacksam över den möjligheten vi får. Tacksam över mitt jobb. Tacksam över mina kollegor. Tacksam över de boende. Tacksam över den här stora delen i mitt liv. Jag är så nöjd med där jag är i mitt yrke.

Vissa strävar bara efter mer i livet, som aldrig är nöjda med något, högre titlar, mera saker, andra tjejer/killar, mer mer mer. Nytt nytt nytt. Tror aldrig sådana människor blir lyckliga på djupet. Själv är jag så glad och tacksam för det jag har 🙏

 

10 juni, 2023Nikys Lämna en kommentar

En blomstertid nu kommer

Att få vara på en plats som är så sagolik idyllisk gör att man tankar både ro, kärlek och fridfullhet i hela kroppen. Min bästa vän bor som i den mest mysiga saga du någonsin läst och sett bilder på, så overkligt vackert och lummigt. Jag älskar att vara där och kan bara sitta tyst och bara njuta av tystnaden och fågelkvitter. Magiskt.

I går var jag på denna plats och när jag klev av bussen mötte hon mig med min lilla guddotter på snart två år. Hon var ivrig på att få visa sin sandlåda där familjen hade en egen speciell spade. Jag fick också en. Där satt vi länge och grävde och gjorde sandkakor. När hon ville vara i min famn kramade jag om henne extra länge. Det var bara jag som i princip gällde och när vi lekte ville hon bara leka med mig. Gullungen.

En annan kompis med hennes två barn kom också och tillsammans åt vi en skaldjurspaj med räkor och Crabstick som var så där god att man inte kunde sluta att äta. Himmelsk. Sedan fikade vi länge.

Barnen lekte på gräsmattan och det kändes som en riktig sommardag. De sprang runt i likadana sommarhattar och plockade blommor. Så söta.

En svensk sommar slår det mesta. Många reser bort på sommaren. Själv föredrar jag att åka när våren precis har kommit till någon stad då vi ligger någon vecka efter och sen få komma hem någon vecka senare till en vår här hemma, kort men underbar. Jag älskar våren när det är behagligt varmt. Det bästa som finns. När det blir höst här hemma men det fortfarande är varmt utomlands, ja då är det också trevligt att åka iväg. Förlänga sommaren lite och åka när skolor och sånt har börjat.

Tack för en heldag med er i går. Så mysigt 🌼

 

10 juni, 2023Nikys Lämna en kommentar

Har man inget snällt att säga. Håll käften!

Ord sårar faktiskt lika mycket som en handling. Jag trodde aldrig att jag skulle säga det. Men det visar på vem du är som person. Båda delarna. De går liksom hand i hand. Du kan säga att du älskar en person och sen gå och vara otrogen. Då blir de fina orden fula. Du kan säga något fult men sekunden senare göra en fin handling. Men då kan man inte glädjas. Hur som helst så sårar man en person. Vad fan är det för fel på människor? Varför måste man göra illa någon? Jag är så jävla trött på det. Vad fan ta vara på livet i stället, på människorna du vill ha i ditt liv. Va sjysst som människa, är det så svårt för vissa? Jag blir så jävla förbannad på vad människor säger för elakt till andra. Vad människor gör för elaka handlingar mot andra… Krossade hjärtan, krossade själar, krossade liv, krossade människor… Personerna man krossar får ägna livet åt att bygga upp varenda jävla bit av sig själv igen… Och tiden på jorden är den viktigaste och finaste gåva man någonsin får… Vilket slöseri för den du krossar.. Att ta dennes tid och göra något fult av det. Slösa bort ett liv…

Varför kan man inte bara vara snäll. Det krävs så förbannat lite…

 

9 juni, 2023Nikys Lämna en kommentar

Inspirerande människor ❤️

Det blev en bra lördag. Först marknad och loppis med en fin vän i några timmar som avslutades med glass och massa snack vid havet. Jag fyndade två jättefina brickor. Kan visa dom imorgon. Fyndade dom av en butik som hade utförsäljning. Då de var så billiga så blev det två då jag inte kunde bestämma mig för vilken jag helst ville ha. Två fina frukostbrickor. Det behövde jag verkligen.

Tänk om mamma visste att jag hängde med dessa 80tals idoler… De hade älskat min mamma ❤️

På kvällen frågade Lili om jag ville komma och hänga med henne back stage. Jag fick även träffa hennes syster Susie, och sen en fantastisk låtskrivare och sångerska , ja förutom Lili och Susie som även dom har magiska röster och texter så hängde jag även med Suzzie Tapper. När hon sjöng var jag nära till tårar, eller nä, tårarna kom faktiskt. Så 80tal i hennes klang, det påminde mig om min uppväxt på söder på 80 talet då mamma jämt lyssnade på svenska sångerskor. När jag läste upp min text i kyrkan på mammas begravning så blandade jag in låttexter bland annat från Eva Dahlgren och Marie Fredriksson. Jag ser mycket min mamma i Lili. Båda känns som typiska söderbönor i både stil och i utstrålning, så lika.

Jag lärde känna Lili för några år sedan när vi tillsammans räddade ett djur och sedan dess klickade vi och hon frågade mig om jag ville vara en del av djurens ö och på den vägen är det. Att även få träffa människor som har likt mig själv text och ord som ett stort intresse gör att jag blir väldigt inspirerad. De skriver låttexter, jag skriver på min bok, på min blogg och tänker väldigt mycket poesi i mitt huvud, typ jämt.. Jag älskar text, det är en stor del i vem jag är. Det är liksom bara en del av mig och har alltid varit. Tänk att få sitta i en mysig liten stuga vid havet och skriva hela dagarna. Vilken dröm. Att ge ut bok efter bok.

Suzzie T ville så gärna att jag skulle fotas med dom men då jag känt mig så svullen hela dagen blev det bara att jag tog en bild med mig och Lili. Helt sjukt vad jag kan svullna upp ibland. Ibland är det så illa att jag måste ha stödstrumpor på mig. Jaja. Här på den här bilder säger faktiskt Suzzie att hon gärna ville att jag skulle va med på bilderna. Kanske skyller jag på min svullnad som bara dyker upp och försvinner lika fort, men också för att jag är en blyg och tillbakadragen tjej, en väldigt blyg och försiktig tjej… Som helst bara vill gömma mig. Inte sticka ut, inte synas, ingenting…. Det var en stor del i varför jag slutade som modell. Det var en sjukt intressant tid i mitt liv, det känns som ett annat liv. Stora scener, massor av människor som tittade på en… I dag kan jag inte förstå att jag vågade mig upp på dessa scener, veta att det bara är jag (dom gånger man gick ut ensam på scen) som folk tittar på… Den nervositeten sekunden innan man gick ut på scenen. Jag var så nervös att jag trodde att jag skulle spy… Men när man väl stod där och gick ut, då försvann nervositeten. Man gjorde sina vändningar, gick tillbaka, väl bakom scenen fick man hjälp att snabbt byta om innan man var uppe på scenen igen.. Galen tid… Känns som hundra år sedan när man var en blyg liten tonårsmodell….

Livet har så många olika kapitel.

God natt.

 

3 juni, 2023Nikys Lämna en kommentar

Tänk om vi hittar varandra?

Vet du hur jävla många gånger jag önskar att min telefon plingar till. Och att det är Du som har skrivit någonting, vad som helst. Vet du hur många gånger jag har svarat i telefonen. Och hoppades att det är Din röst på andra sidan. Tänk om du bara skrev hej. Tänk om du bara sa hej. Fan vad glad jag skulle bli då.

Vet du hur jäkla många gånger jag har gått ut från jobbet ihopp om att Du skulle stå där och vänta på mig. Så jag bara kunde kasta mig i dina armar och säga hur tacksam jag är för Dig och hur mycket Du betyder för mig. Vet du hur många gånger jag gråter mig till sömns i rädsla över att aldrig få höra från Dig igen. Varje natt. Jag känner mig död. För jag är död för dig…

Jag är rädd för att möta dig, för tänk om du inte ens tittar på mig då. Som om jag inte fanns. Tro mig, då skulle jag önska det. Att bara få sjunka genom marken. Men jag skulle titta på Dig. En sista gång. Bara få se Dig. Jag skulle le. Kanske fälla en tår eller två. Kanske skulle jag ta modet till mig att säga. Hej. Tänk om det skulle göra Dig lika glad som det skulle göra mig.

Tänk om jag fick sitta mitt emot Dig och titta in i dina ögon. Jag skulle såklart bli lite blyg och titta ner, för att sedan titta upp och möta Din blick igen med ett leende på läpparna. Jag har inte sett dig på så länge. Du har säkert redan glömt bort mig för länge sedan. Är det därför du inte skriver. Inte ens ett Hej?

Ibland får jag träffa Dig i mina drömmar, de känns så verkliga och jag vaknar upp med ett leende på läpparna. Jag tittar mig omkring. Men du är inte här. Hos mig. Då förvandlas drömmen till en mardröm igen, ett leende blir till tårar som rinner sakta ner för mina kinder. Du är inte här. Inte hos mig. Vart är du? Och sen börjar allt om. Igen.

Ibland hör jag dina fraser i mitt huvud, de där fraserna som var typisk för Dig. Då saknar jag dig ännu mer. Ibland när jag går i affären så hoppas jag att Du är bakom nästa hylla. Men Du är inte där. Det är alltid någon annan. Men det är inte Du. Jag letar inte efter dig, för jag tror inte att du vill bli hittad av Mig.

Men tänk om vi hittar varandra då? Vad händer då? Jag hittar dig, och Du hittar mig?

 

 

1 juni, 2023Nikys Lämna en kommentar

Ny matta

Jag har hållit på hela förmiddagen med att fixa i min lägenhet. Ut med det gamla och in med det nya. Ska fräscha upp min lägenhet rejält successivt men jag har börjat med en ny matta och ett nytt soffbord. Mattan kom precis. Dock kommer nog inte bordet idag. Att de inte levererade det samtidigt istället då allt kommer från samma ställe, ellos. Jag är supernöjd med mattan iaf. En rund, stor, gosig matta vilket passar till min enorma soffa perfekt.

Ni får en liten liten sneak peak på bilden här så får ni se när allt är klart sen.

I dag blir det bara en vilodag hemma. Det har varit full fart från morgon till kväll de senaste dagarna. Jobb som uska några dagar, sen var jag iväg på ett möte på kommunhuset i går med flera handläggare, jag var där som ställföreträdare. Mötet gick så bra. Väldigt intressant. Den tacksamhet jag kände från min huvudman efteråt när personen tackade och höll min hand gjorde att jag sen fick tårar. Att få göra skillnad för människor till det bättre är bland det absolut bästa jag vet. Så tunga historier, så tungt bagage de har, tuffa liv. Att då få vara deras röst och att göra skillnad och se när det blir bättre. Wow.

Mitt bustroll blev hämtad av sin bonusmatte i morse. Jag saknar honom redan men jag är så glad över vilka människor han får ha i sitt liv och att se kärleken han känner för dom och dom för honom är så fin. Jag har en storpudel varannan vecka med mitt ex som jag skaffade Albert med för tre år sedan vilket fungerar klockrent för er som undrar. Och om bara två dagar får jag hem honom igen. Liten specialvecka denna vecka. Han är verkligen som vårt barn 🥰🐩

Nu ska jag fortsätta här hemma med att inreda. Vi hörs lite senare.

 

1 juni, 2023Nikys Lämna en kommentar

Det djupa hjärtat

Jag hade en riktigt rolig eftermiddag och kväll i går på jobbet. Det slutade med att jag fick en boende att tjuta av skratt. Det var ett sånt där bubblade skratt där tårar sprutade vilket var så underbart att se. Dessa stunder är guld värda att uppleva av de boende när man arbetar på ett demensboende där oro är en vardag för många. Då är varenda ögonblick av glädje, kontakt och när man känner att man tryggar en person helt fantastisk. Att arbeta inom vården får mig att växa som person och jag har alltid brunnit med att trygga människor i svåra situationer. Jag är väldigt lugn i kaotiska situationer vilket kanske förmedlas vidare till mottagaren. Jag tror personligen att det är en av de viktigaste egenskaperna för att kunna arbeta med människor vars ”hjärna” är ett enda stort kaos och den rädsla och otrygghet som medföljer. Demenssjukdomar är fruktansvärda.

Sen tror jag att man ”föds” in i olika roller här i livet. Att följa sitt hjärta och känna vart sitt intresse finns gör att man briljerar på det man älskar vare sig det gäller arbetslivet, intressen, vänskap eller kärlek. Finns hjärtat med i det man gör, då kommer man långt. Mitt kall här i livet är text och människor, jag fullkomligt älskar att skriva och är en konstnär i både ord, text och i mitt huvud. Sen älskar jag att hjälpa både djur och människor vilket ledde mig till både djurens ö och mina yrken som jag har i dag som både ställföreträdare och undersköterska. Jag lägger ner min själ i det, jag är mig själv och jag är grym på det. Följ ditt hjärta, det leder dig på rätt vägar här i livet. Lyssna när hjärtat talar, det är en stor del i vem du är och vad du vill. Hjärnan kan spela dig spratt, det ytliga medan hjärtat är det djupa.

Jag vill inte skryta om att jag är bra på mina jobb. Det jag menar är att det Du älskar att göra, det blir du automatiskt bra på. Förstår du vad jag menar?

Nu har jag lite jobbsamtal att göra, sen blir det lunch med en väninna innan jag ska till jobbet ❤️

 

30 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

Gofika hela dagen 💜

Vilken dag. Började dagen med att gå en mil till prästen för samtal. Det var sista samtalet nu innan sommaruppehållet. Efter det mötte jag upp en tjejkompis för lunch, fika , promenad och massor av snack i några timmar. Hon bjöd på så otroligt goda saker så ja, jag kunde inte sluta att äta. Hur mysig dag som helst ❤️

Sen har jag jobbat sen eftermiddag till kväll och kom hem för en liten stund sedan. En boende bjöd på tårta och det tackade man såklart inte nej till. Mycket gofika i dag med andra ord 🥰

Jag är fylld med så mycket blandade känslor just nu att jag inte kan blogga mer idag….

 

29 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

Mors dag 🩷🕊️

Det är bara ditt nummer jag kan utantill mamma. Så många gånger jag har ringt det numret, både innan och efter du var med om din olycka. I hopp om att du kanske svarar. Lika besviken varje gång över att du inte svarar. Jag känner fortfarande sorgens olika faser, Förnekelse, ilska, förhandling, depression och acceptans. De går i perioder. Men jag har nog än i dag fastnat i förnekelsen för det gör för ont att förstå hur man i ena sekunden kan vara fylld av liv, till att plötsligt sväva mellan livet och döden till att somna in för gott. Du vaknade aldrig upp sekunden du föll nedför trappan. Du fanns där i några dagar som en kropp utan själ. Som ett tomt skal som bara låg där medan mitt ego desperat tryckte din hand mot min. Jag läste av varenda maskin som höll dig vid liv.

Du låg där, men jag kunde inte väcka dig. Jag försökte flera gånger, men du vaknade aldrig och jag fick inte säga det jag behövde säga för jag tog dig för givet. Jag tog dig och ditt liv för givet och trodde att jag hade många år kvar tillsammans med dig. Du var ju bara 55 år. Jag levde som om jag aldrig skulle förlora dig för vem tänker på döden? Vem tänker egentligen på tiden? Det finns alltid ett sen. Jag gör det sen, jag säger det sen, skit samma vem jag sårar m.m.m.m.m.. Tro mig, jag var också där en gång för sex år sedan. Jag tog allt för givet. Människorna omkring mig, tiden, livet.. Allt. Tills jag plötsligt stod där i mardrömmen, att plötsligt förstå att det dyrbaraste som finns här i livet är tiden med nära och kära. Hur viktigt det är det vi säger till varandra, vad vi gör, hur vi beter oss mot andra, hur vi värderar livet.

Jag började leva när du dog mamma. Vad hemskt att säga. Att vara så nära döden gjorde att jag förstod värdet av att leva. Fan vad jag ångrar att jag inte värdesatte livet, tiden och människorna bättre. Men döden var så långt borta att jag tog livet för givet.

Ditt tomhål som finns i mitt hjärta påminner mig varje dag om en saknad efter dig, en sorg som inte kan beskrivas med ord. Den känns. Ibland vill jag bara skaka om människor och få dom att fatta värdet av kärleken till sina nära, tiden med dom. Lev nu, inte sen. Man dör inte alltid när man är gammal, eller sjuk. Döden kan inträffa precis när som helst. Ett felsteg. Jag vill inte skrämma er utan mitt syfte är bara att få människor att vakna upp och ta tillvara på det dom har medan dom har det 🙏

Min mamma var min absoluta trygghet här i livet, men inte bara min trygghet. När jag var tolv år öppnade hon upp sitt hem till barn som saknade trygghet, stabilitet, och kärlek. Hon blev familjehem. Så många barn som varit hos min mamma ända tills hon tyvärr miste sitt liv. Så många barn hon gav de dom behövde, en trygg grund att utvecklas på. Hon kämpade för dessa barn på samma sätt som lilla hjärtats familjehem. Inte föräldrarnas bästa. Utan BARNETS BÄSTA. Hon höll i föredrag om hur det är att vara familjehem. Självklart var det även tufft att se och växa upp med detta men det fick mig att utvecklas till den jag är i dag. Med godhet, värme, välkomnande, trygghet och kärlek förändra människors liv. Hon var en samhällshjälte, men framförallt min förebild och hjälte 🩷

Tänk om jag bara kunde ringa dig en sista gång, krama om dig, bara få se dig en sista gång. Förlåt mig mamma, jag var inte beredd på att du skulle dö så ung. Jag trodde att vi hade massor av tid kvar. Jag minns den sista pussen på kinden du gav mig, den sista kramen. Ditt skratt är det sista jag hörde från dig. En timme senare föll du och hamnade i koma. Fyra dagar senare stängde vi av dina livsuppehållande maskiner. Då tog det en timme innan du somnade in, din hand i min. Jag ville inte släppa dig. För jag visste att om jag släpper dig nu får jag aldrig mer se dig. Då får jag bara se dig i mina drömmar, mitt minne, på bilder. Men jag känner dig i mitt hjärta 🩷

Jag älskade vårt liv, varje gång vi skulle förbereda för ett nytt barn att komma till er när vi åkte och handlade allt som behövdes. Hur vi tog emot dessa barn, hur vi lämnade dessa barn. Ibland var det så jävla tufft och ibland såg jag ditt hjärta gå sönder när du tvingades att lämna tillbaka ett barn till missär för att du inte hade ett annat val. Då hatade jag ditt arbete. Jag hatade att se dig så förkrossad. Fan vad du kämpade för dessa barn.

Detta är en stor del av min uppväxt. Och jag har fått frågan om jag är fosterhemsplacerad och nej det är jag inte. Men det hade inte gjort någon skillnad om jag nu var det. Bara för att man föder ett barn blir man inte automatisk en bra förälder. Min mamma är min största förebild och definitionen av en bra mamma🩷

Jag saknar att bara få prata om livet med dig, jag saknar att ringa dig och du svarar, jag saknar att få skapa massor av fler minnen med dig, alla resor vi gjorde. Det livet vi levde. Du levde det så levande. Du tjatade alltid om att leva livet här och nu till mig. Först när du försvann förstod jag vikten i den meningen. Förlåt mig mamma att jag inte lyssnade.

Din karisma och utstrålning fick varenda människa att vända sig om. Som om du redan då var den vackraste ängel på jorden. Nu är du den vackraste ängel i himlen.

Grattis mamma på mors dag. Du är den bästa människa jag någonsin känt 🩷🕊️ jag älskar dig av hela mitt hjärta, då nu och för alltid.

En bild från min första resa med mamma. Vi åkte till Spanien och jag fyllde fem år där ❤️

28 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

Var är du? Var är den där tjejen vars största dröm är att hitta sin livskamrat genom hela livet och få upptäcka och skapa så många vackra fina minnen tillsammans? Var är hon?

Varför ska man fylla det med lögner och svek för? Frustration över att det fina blev fult.

Det är som att hoppet släcktes. Någon tryckte på off knappen och jag försöker förgäves bygga upp bit för bit igen och kanske, kanske få tillbaka hoppet någon gång. Det gör mig ledsen. Tid som slösas bort när det enda jag ville var att kunna blomma ut. Det är som att jag har gett upp min absolut största dröm vilket känns i hela mitt hjärta. Det har inte hänt tidigare. Det är väl det här som kallas ”kärlekens pris”. Jäklar vad det kan kosta.

Det man trodde allra mest på, hur ska man tro på det igen?

Det är som att jag sitter vilsen och iakttar världen som utspelar sig framför mina ögon. Jag glädjs åt andras lycka, då kan jag le. Jag tycker synd om människor som mår dåligt och vill hjälpa dom. Men jag hjälper inte mig själv för jag vet inte vilken personlig pelare jag ska börja med? Min självkänsla? Mitt självvärde? Att våga lita på någon? Våga slappna av när man är beredd på att bli sviken för den smärtan är så brutal och så fort man känner den där lyckan, ja då blir man sviken, igen. Hur ska jag då våga känna lycka? Ska jag bara vara neutral, inte känna? Jag som känner så himla mycket och har nära till mina känslor. Teaterapan Nicki som älskar att skratta, som älskar att hitta på saker, vara spontan, älskar att vara glad och få andra att må bra, busa, pussas, kramas och flamsa. Som nu står som en frusen rädd jävla stolpe och spänner käken i hopp om att inte bryta ihop i tårar.

Jag är en tjej som är kreativ i text och vars största intresse är just ord och att skriva. Från den dagen jag lärde mig att skriva har jag skrivit dagböcker. Först handskrivna böcker, sen började jag att blogga år 2006. Den enda skillnaden är att pennan byttes ut till ett tangentbord. Väldigt skönt för en vänsterhänt tjej som skrev i blyerts och blev helt svart om handen och texten blev utsuddad. Jag skriver inte som en ”typisk vänsterhänt” utan som en högerhänt vilket resulterar i att jag drar min hand i det jag skriver… En tjej som önskade sig en gammal skrivmaskin när hon var ett litet barn. Allt där min kreativa sida med ord fick utlopp, jag älskar att blogga. Jag gör verkligen det. Jag älskade att plugga kreativt skrivande där några av mina klasskompisar nu gett ut sin första debutroman. Där jag fick lära mig olika tekniker i att skriva. Sen älskar jag att hitta på saker. Jag bloggar inte för att göra saker och gör inte saker för att blogga om det. Den kommentaren gjorde väldigt ont att få höra och får mig ibland att vilja ge upp skrivandet, och bloggen…

Kommer jag att våga igen? … Just nu är jag så vilsen i det. Jag som alltid har trott på det goda, på kärlek..Att vara snäll, att inte ta något för givet…. Fan. Fan. !

Jag har alltid varit en utmanare, omvandlat min rädsla till styrka. Jag led av agorafobi (torgskräck) när jag var i yngre tonåren. Vilket resulterade i att jag inte klarade av platser med mycket folk, affärer m.m. I två år lät jag det hindra mig från att leva livet innan jag fick nog. Jag gick på en modelluttagning till en modellskola och kom in, jag skulle bara ha en plats där, det fanns inget annat alternativ. Jag har gått på stora teaterscener med tusentals människor i publiken, jag gick modell för stadium i globens köpcentrum. Med så mycket människor.. Som tittade på mig. Jag utsatte mig för min rädsla och övervann den gång på gång. I något år, även här i min yngre tonår vågade jag inte resa utomlands, dels flygningen, dels språket, dels otryggheten. Nu är jag spontan och reser, oftast med andra. Men jag har varit ensam i både Santorini och Mykonos, flugit ensam vilket har gjort att jag inte låter något skrämma mig… Förutom kärleken. Kärleken och att förlora någon jag älskar är det dom skrämmer mig allra mest… Kärlekens pris, att ta risken att bli sårad. Varför man nu måste såra någon… Men ja. En dag vågar jag ta ”den risken” igen.. Hoppas jag!

 

25 maj, 2023Nikys 1 kommentar

Fyll inte ett tomhål med fel saker!

Vissa lär sig av sina misstag.. Andra gör det inte. Vissa bryter en cirkel, vissa fortsätter att gå i samma cirkel.

Vid tex ett uppbrott, trösta dig inte hos fel människor, va inte desperat bara för att hjärnan där och då vill fylla en sorg tillfälligt. Ta inte till droger och alkohol för att dränka dina sorger, du kommer att må ännu sämre i slutändan. Du kommer att må ännu sämre med fel människor runt dig. Att fylla ett tomhål med fel saker lär dig inte att bearbeta en sorg. ”Skiter du i att betala en räkning är risken stor att räkning nr två, tre, fyra också blir obetalda” man måste bryta dåliga mönster tidigt. Man måste bryta fel umgänge tidigt. Och absolut inte gå tillbaka till fel umgänge, gå tillbaka till missär, missbruk av olika slag…

Jag om någon vet vad sorger gör med en. Det kroppsliga, det mentala, hela ens liv. Jäklar vad man får känna olika känslor, sorg river i hjärtat något brutalt. Känslor är inte farliga även om de kan vara så jävla skrämmande. Att förlora en nära person gör ett tomhål i hjärtat, det spelar ingen roll om personen är död, eller fortfarande lever. Kroppen sörjer på liknande sätt. När en viktig person som stått dig nära plötsligt försvinner från ditt liv får kroppen en rejäl chock. Ni som hördes varje dag kan nu inte ringa varandra, var i ens liv varje dag, till att aldrig ses. Till att plötsligt inte finnas där alls. I en sorg får man brottas varje dag med att välja rätt väg, och att välja fel väg. Det är en kamp för att fylla ett tomhål. En tuff jävla kamp. Fyller du den med fel saker växer tomhålet sig ännu större. Du känner i ditt hjärta när du fyller tomhålet med rätt saker och personer.

Vad gör dig lycklig, på riktigt? Den där djupa lyckan som varar längre? Vem gör dig lycklig? Då menar jag fortfarande inte den där snabba kicken, tillfälliga lyckan. Utan där du känner dig hemma, med hjärtat ❤️ det som verkligen betyder något. Den personen som gjorde tomhålet mindre, det du gjorde som gjorde tomhålet mindre. Den där genuina lyckan som varar, de personerna du inte vill vara utan. Ibland känner man det med sorgen när man tvingats säga hej då till personer man vill ha i ens liv. Det där tomhålet personen lämnar efter sig.

Tänk om man inte tog de rätta människorna för givet. Utan tog tillvara på varenda ögonblick istället.

 

23 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

Förlåt !

Ett ord som kan betyda så himla mycket. Ett enda ord kan ta bort mycket smärta. Ett ord kan tårka bort många tårar. Ett ord som kan ta bort mycket ångest. Ett ord kan göra en människa hel igen. Ett enda ord kan förändra så himla mycket. Ett ord kan läka många ärr. Ett ord kan tända upp ett hopp igen. Ett ord är ibland det enda som krävs. Ett ord.

Det ordet är förlåt.

Har ni sårat en annan människa? Har ni sagt något till en annan människa som har gjort den personen ledsen? Har ni gjort något dumt? Har ni varit elak? Börja med att säga förlåt till den personen. En genuin ursäkt. Från hjärtat. Att iaf försöka be om ursäkt. Ett förlåt är en början.

Jag vet själv när jag fick en ursäkt från en person. Hur tacksam jag blev, hur glad jag blev. Hur jag vågade, igen. Hur det tog bort en sorg.. Hur jag öppnade min famn, hur jag såg personen med nya ögon. Hur det läkte mig. Ett ord. Förlåt.

Ett enda ord.

 

21 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

Bland de sjukaste jag gjort!

I en hel vecka har jag varit så nyfiken på vad vi skulle hitta på i går och äntligen var det dags. Jag och mina tjejkompisar startade lördagskvällen med middag på Pinchos, de har fått in riktigt goda rätter, popcornkycklingen blev en storfavorit. Älskar konceptet smårätter/tapas stuket. Där satt vi i två timmar innan det var dags för en överraskning som min ena tjejkompis hade fixat. I efterhand var jag inne på rätt spår när jag spekulerade. Vi åkte mot ett industriområde i Alby tror jag det låg, iaf i närheten. När lokalen närmade sig förstod jag vad vi skulle göra.

Vi skulle nämligen vara inne i ett rum och slå sönder saker. Hur sjukt 🤣👊 jag har aldrig tidigare gjort något liknande. Vi fick på oss en dräkt, skydd på skorna, hörselkåpor, skyddsmask (den skyddsmasken var inte så bra kan jag säga då jag fick en glasbit någon millimeter från ögat. Det stänkte in ändå, så va försiktiga) sen var det dags, musiken startade, sen var det bara att börja slå på metall, kasta glasflaskor, skålar m.m. Få ur sig lite ”aggressioner”. Det var en upplevelse och efteråt var jag trött, kände ett lugn i kroppen. Som att mycket stress och sånt försvann. Ta ut sin ilska i några minuter. Jag har jättesvårt att känna ilska, det är en känsla jag inte riktigt kommer i kontakt med. Jag är mer den som blir ledsen när någon är elak och jag står inte upp för mig själv. Det ska gå mycket till innan jag blir arg. Väldigt mycket. Jag tycker mer synd om människor som är elaka och försöker hitta ursäkter till dåligt beteende. Jag har så svårt att förstå elakheter…

Hur som helst, en väldigt speciell, känslofylld och en häftig upplevelse är ord som får beskriva denna kväll. Jag var väldigt tyst efteråt och var tvungen att hämta mig lite. Vilka vänner jag har ❤️ vilken lördagskväll 😅 minnen för livet. Att få känna på en känsla man har svårt att få kontakt med, det var något speciellt 🙏 och nyttigt. Känslor är inte farliga i sig. Det är hur man hanterar sina känslor som kan va det farliga. Att göra något destruktivt tex…

En minnesvärd kväll med mina tjejer ❤️ 

21 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

Vad är det som gör det då??? Vad tror ni? 🤔

Jag har väldigt få vänner, knappt några vänner alls. I yngre ålder var det mycket att man skulle ha så många vänner som möjligt, ju mer vänner man hade destu coolare var man vilket resulterade i väldigt ytliga kontakter. På äldre dagar, från gymnasiet och framåt var det mer viktigt att ha djupa relationer för min del. Det var där jag började sålla ut och skapa vänner för livet. Ena min bästa vän har jag känt i 21 år. Galet vad tiden går fort. Det är som när man har barn, man märker inte att dom blir större förrän man ser att kläderna blir mindre, då blir det så konkret, samma när jag nämnde hur länge vi varit bästa vänner.

Nu är jag väldigt noga med vilka jag släpper in i mitt liv. Inget ytligt alls. Det ska bara vara djup vänskap. Vänskap som övergår till familj. Den familjen man väljer. Den formen av vänskap. Det är då jag trivs som allra bäst. Med mina tjejer, deras barn, med deras familj (självklart även min egen) men förstår ni vad jag menar för typ av vänskap. Som hörs i princip varje dag, som träffas varje vecka, helst flera gånger i veckan, där man bara kan vara, som en familjemedlem. Vänner som är så lik en själv men som ändå har våra olikheter men kompletterar varandra, en ärlig, djup vänskap där man vet allt om varandra, skapar otroliga minnen tillsammans. En vänskap som man vet kommer att hålla livet ut. Personer man inte vill vara utan i alla lägen 🩷 jag har hittat dessa genom att vara noga med vilka dom är. Jag har verkligen hittat världens bästa vänner bland dessa ca 8 miljarder människor på denna jord. Vilken tur att jag hittade just dessa människor 🥰

Vad är det som gör att man klickar så otroligt bra med vissa? Så är det för mig i kärlek också. Jag har inte varit med många alls. På den här jorden finns det som jag nämnde ca 8 miljarder människor, vi leker med tanken att hälften är killar, hälften tjejer. Av dessa fyra miljarder killar är det bara några få som jag känt något för, säkert för dig som också läser min blogg. Jag menar, man kan träffa en kille, han är snygg, har en bra personlighet men ändå känner man inte de där kärlekskänslorna för den personen. Vad beror det på? Vad är det som gör att man då blir kär? Varför blir man inte kär i alla snygga killar med bra personligheter? Utan bara ett fåtal under sitt liv. Det sägs att man träffar sin stora kärlek vart tionde år, så det är inte lätt att hitta någon att bli kär i och känna att den här personen vill jag leva resten av mitt liv med. Men vad beror det på? Vad är det som gör att man får fjärilar i magen med vissa, väldigt väldigt få? Vad väcker det där pirret? Tankarna på just Den personen när det korsar så många killar/tjejer hela tiden i ens liv… För man behöver inte alls vara lika som person.. Men vad är det då? Vad är det i kroppen som gör att man känner den där kemin med vissa? I både vänskap och i kärlek. Är det alla molekyler vi har i kroppen som letar efter just sin perfekta match? Magnetism? Vad är det som gör att just den kroppen är det där extra? vad är det i just den personligheten som gör det där extra? Vad är det i just det utseendet som gör det där extra och som man dras till? Så otroligt många människor, men så himla få man klickar med både vänskapsmässigt och i kärlek. Varför? Vad tror ni? 🤔🫣

Nu blir det här en väldigt djup text. Men sådana här samtal har jag och min bror när vi ses. Jag minns när vi var lite yngre och brukade sitta vid havet och prata om just sånt här. Jag älskade det 🩷

 

20 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

Jag spricker av nyfikenhet 🫣

I dag gick jag och Albert en mil för att gosa med vänner och deras barn då de skulle till öppna förskolan för en avslutningsdag, jag är väl den enda där utan barn 😅. Det var en hel del jag kände där vilket var så mysigt. Barnen körde slut på mig och ända sedan jag kom hem vid halv tre har jag legat på soffan helt slut. Haha. Jag kanske körde slut på dom också? Jag har fått jagat dom, gungat, lekt i sandlådan, kramats och pussats en massa, vilka trollungar. Jag var lektanten som sprang runt där för att hinna mysa med alla de små 🥰 alltså wow vilka grymma mammor och pappor det var där. Och lektanter, mor och farföräldrar.

En tjej som jobbar i kyrkan berömde min outfit och ville veta vart allt kom ifrån vilket gjorde mig väldigt glad. Jag som har noll koll på stil och bara slänger på mig något 🙈

Är det inte gamlingar jag jagar (på jobbet) så är det barn 😅

Vi käkade pannkakor där och det var väldigt roliga, busiga och alldeles alldeles underbara timmar och mycket kramkalas tillsammans, så tacksam 🙏

Efteråt blev det mys på altanen och hemlagad jordgubbsglass hos bästa vän och hennes familj. Glassen var bland det godaste jag ätit.

Jag har tankat så mycket kärlek hos de små. Ena mitt gudbarn dissade sin mamma och ville bara att jag skulle leka med henne vilket innebar att jag skulle jaga henne, men vad gör man inte för de små 😅

I morgon ska jag ut och käka middag med två av mina bästa vänner och sedan ska vi hitta på något, en överraskning. Jag är så nyfiken så jag spricker och har spekulerat i en hel vecka och äntligen är det lördag imorgon. Jag blir som ett litet barn på julafton när det vankas överraskningar 😅🙈 jag älskar att bli överaskad samtidigt som jag är så frågvis och nyfiken. Ni har nog aldrig träffat en nyfiknare och frågvisare tjej än mig 🫣

 

19 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

Full rulle med de små 🥰

I går var det full fart på jobbet. I dag var jag ledig och startade dagen med ett inbokat möte med prästen för samtal. Försöka läka sår i hjärtat, det tar tid och helvete vad hon är grym. Först gick jag där en dag i veckan, nu kör vi glesare så nu kör vi varannan vecka istället.

Efter det blev det pannkakslunch, lek, sagostund, bad, glass och mys med mina gudbarn, nu säger jag gudbarn om båda för det känns som att båda är det. Det finns inget mysigare än att hålla handen, se livet genom deras små ögon och bara få pussa, krama om och hålla om. Tänk att jag har känt dessa små människor i hela deras liv 🩷 där har jag hängt hela dagen och kom hem för en liten stund sedan. De flesta är lediga i morgon. Själv jobbar jag så vi kör en liten extra mys kväll ikväll istället.

Önskar er en fin onsdagskväll och kom ihåg att alltid vara snäll.

 

17 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

Värdesätta det du har när du har det 🌸

Jag har nog aldrig blivit så frustrerad och besviken när man öppnar upp sitt hjärta, får höra den första lögnen, får allt emot sig och bara känner hur ens liv och pelare raseras som ett jävla korthus. Från en magisk vacker dröm som jag ville stanna i för alltid till ett mardröm. Tårar som sakta rinner nedför kinderna, hoppet som släcks, ett hjärta som går sönder, blir förvirrad och tänker, varför? Det som var så himla bra. Allt jag någonsin drömt om.

Svik inte hjärtan. Lämna om man inte vill vara med någon istället. Och det ansvaret ska man ta själv.

Vi har bara ETT liv i DETTA liv. Ta vara på det livet på allra bästa sätt och ta hand om människor. Att läka onödiga sår tar jävligt mycket tid och kostar mycket tårar. Speciellt sår som träffar en rakt i hjärtat. Människor är människor.

Värdesätta det du har NU. För det du har nu, är antagligen det du vill ha. Det hoppas jag iaf. Annars lämnar man.

Man kanske inte har någon för evigt, eller nej det har man inte. Jag menar bara att när man har en person, så ska man göra just det kapitlet till ett fint kapitel i ens liv tillsammans. Just där och då är det kapitlet det finaste och bästa kapitlet. Ta vara på det. En bra början, en bra mitt, ett bra slut 🌸

 

16 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

Djurgårdsfamiljen

I går blev det en eftermiddag och kväll med djurgårdsfamiljen. Vi käkade middag och kollade på fotboll tillsammans ett stort gäng. Albert fick följa med på restaurangen han med. Det var synd att djurgården förlorade men det var en spännande match och mycket mål för att vara fotboll. Min älskade bror var även han med och när vår pappa sa att han hade kommenterat att jag inte hört av mig på länge smälte mitt hjärta, han saknar mig med andra ord även om han inte skulle erkänna det 🥰 galet att han fyller 22 år i år. Min plutt.

Fotografen som fotade mina föräldrars bröllop 2010 var även hon med. Jag tyckte att jag kände igen henne men kunde inte koppla från var. Jag hörde henne säga till en annan person att hon hade svårt att titta på mig för jag är så lik min mamma. På ett sätt blev jag otroligt glad och det värmde otroligt mycket då jag vill vara lik min älskade mamma, men på ett sätt påminner det om de vänner jag förlorade med mammas bortgång, de som inte klarade av att träffa mig för jag är lik henne, att jag påminner om mammas olycka och död och alla de svåra minnena. Jag minns att jag bara ville sjunka genom jorden. Försvinna. För det var riktigt tufft. Nu har jag vant mig vid att vissa har svårt att träffa mig. Visst är det en sorg i sig men tydligen vanligt vid olyckor. Tyvärr.

Men jag är så glad över att jag liknar min mamma, vackra vackra människa ❤️

Det blev en fin kväll och när jag och Albert gick hemåt gick vi längst vattnet och njöt av doften av hav och en magisk solnedgång. Tacksam för varenda stund tillsammans med fina människor 🙏

I dag startade dagen väldigt tidigt. Redan klockan 06.00 var jag och Albert ute på en långpromenad. Resten av dagen blir återhämtning och bara ta det lugnt. Slappa med andra ord och äta gott. I morgon är det dags för jobb. Ska bli kul att höra vad de boende och personalen tycker om hans fina frisyr 🥰


 

15 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

Sitt livs kärlek 🩷

Att vakna tidigt och gå och sätta sig vid havet är en riktigt bra start på den här söndagen. Helgen gick fort och gårdagen spenderades först några timmar vid havet med min tjejkompis och hennes hund vilket var supermysigt. Hundarna sprang vid strandkanten och Albert doppade tassarna ibland. Senare på eftermiddagen kom en av mina bästa vänner över på sushimiddag, tjejsnack och storrensning av kläder i mina garderober. Skönt att få bort en hel del och ge bort till sina vänner. Det behövdes då en garderob innehöll kläder jag bara ville bli av med.

Jag kikade på en serie i morse och i dagens avsnitt pratades det om sitt livs kärlek och hur och när vet man egentligen det?

Det är inte förrän på dödsbädden när man har gått igenom alla som man varit med som man känner egentligen vem som var ens livs kärlek. Det spelar inte någon roll hur länge, eller hur lite man varit tillsammans. Det första namnet som kommer upp och som man känner det där som man inte kan sätta ordet på, man bara vet. Då är det sitt livs kärlek. Det är väl det ”jag ser fram emot” på dödsbädden. Jag som älskar kärlek och romantik mer än allt annat.

Jag har alltid varit ”avundsjuk” på människor som har varit tillsammans i evigheter. Sedan de var i tonåren och är tillsammans än i dag. Så himla fint att få spendera så mycket tid med en person. Det har alltid varit min dröm. Att hitta min livskamrat tidigt. Men bara för att man har varit tillsammans i all evighet betyder det inte att det är så himla bra. Man skapar en trygghet vilket är fantastiskt. Nu vill jag bara tillägga att de finns dom som varit tillsammans i all evighet och som är lyckliga med varandra. Sen finns det en annan sida. De som stannar kvar just pga tryggheten, det ekonomiska, för barnen, man förlåter saker gång på gång för man vågar inte lämna. Kanske är det så illa att man förlåter trots att sitt hjärta går i tusen bitar gång på gång av olika beteenden, ord och handlingar. För att man fortfarande inte vågar lämna. Man väljer hellre att vara olycklig, än lycklig. Kärleksrelationer kanske har blivit mer en kompisrelation. Men av olika anledningar stannar man kvar. Alla kanske inte behöver kärlek i en relation, utan bara vill ha tryggheten. Alla bestämmer vad de själva vill ha för relation. Det viktigaste är att man är lycklig i den relationen man är i.

Att skapa lycka i livet. Leva sina drömmar. Inte någon annans drömmar, någon annans lycka. Och framförallt. Inte slösa på en annan människas tid här på jorden. Eller sin egen tid med att vara olycklig. Nu vill inte jag förstöra relationer på något sätt. Utan jag vill att människor ska vara lyckliga med SINA liv. Vi alla är olika vilket är helt underbart. Man kommer aldrig att hitta en partner som är precis som en själv. Olikheter dras till varandra för att även lära sig av varandra och öppna upp i sitt inrutade liv vilket är spännade, till en viss gräns. Gräset är inte grönare på andra sidan då alla människor har sina för och nackdelar, sina positiva sidor men även sina negativa sidor. Letar man negativt i alla kommer man aldrig att hitta någon och kommer att få leva ensam, det kanske man vill, vad vet jag, alla vill inte vara i en relation, men då ska man inte gå in i en heller. Det är skitsvårt att hitta någon som man känner att man vill leva sitt liv med. Vissa utforskar, pussar många grodor, letar bland många stenar för att hitta sin diamant och vissa kanske kör det säkra före det osäkra. Det viktigaste är att man är med någon som gör en lycklig.

Kanske har jag hittat mitt livs kärlek, kanske inte. Det vet jag inte förrän jag rannsakar alla och känner den där personen i mitt hjärta. Personen jag inte slutat tänka på i alla år när jag ligger på min dödsbädd. Kärlek är en märklig känsla som får en att må dåligt samtidigt som man mår bra. Som får en att reta gallfeber på varandra men samtidigt vill man inte vara utan personen. Som man inte kan slita blicken från. Som man inte vill förlora i sitt liv. En känsla som är alldeles alldeles underbar. Men som många stirrar sig blind på och tar för givet. Att vattna sitt gräs varje dag gör att kärleken håller i sitt och blomstrar. Man måste jobba på relationen hela tiden. Inte bara lägga sig i soffan, låta någon annan sköta jobbet och rulla tummarna. En relation är ett teamwork, en tvåsamhet som båda måste jobba för. Det gäller även i vänskapsrelationer. I alla relationer.

Är personen värd att stanna kvar för? Att kämpa för? Är du lycklig? Visst kommer man inte känna lycka varje dag, det förstår jag med. Ger man upp för lätt idag? Förlåter man för mycket? Tar man den andra för givet? Överraskar du din partner? Har ni närheten? Kommunikationen? Ärligheten? Alla dessa grundpelare? Hur känner du i din relation? Stannar du enbart kvar av andra anledningar än kärlek? Räcker det? Hur känns det för dig? Hur vet man skillnaden på en flört, en kärlek, en livskamrat? Är det ytligt eller är det en djupare samhörighet ni har? Leder din väg tillbaka till samma person år efter år i tankar, känslor m.m? Även fast du träffar andra? Hur känns det i ditt hjärta? I din hjärna? Hjärtat är långsiktiga känslor och tankar medan hjärnan kan spela dig kortsiktiga spratt därav att folk även lyckas vara otrogna , söker sig till andra, kommer på sina misstag, sårar andra m.m.m.m.m. Så följ alltid ditt hjärta i slutändan 🩷 gör inget dumt för stunden.

 

 

14 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

Man vet aldrig när, eller hur!

Att få träffa sina bästa tjejkompisar (fattades en) och sen deras små barn, två av mina guddöttrar bland annat på en och samma dag. Det är lycka för mig. Deras små händer i mina händer, deras leenden, deras kramar och deras skratt. Alla unika på sitt sätt. En riktig sommardag med lunch i solen. Massor av snack och kärlek. Varför, varför vill inte jag ha egna små trollungar för när jag älskar dessa stunder så mycket? Jag är så imponerad över vilka bra föräldrar dom är till sina barn 🥰 wow. Att få följa dessa fem trollungar från dagen då de föddes är verkligen så häftigt.

Undra hur jag skulle bli som mamma? Den frågan ställde jag till min mamma för ca tio år sedan och hennes svar var att jag skulle bli en fantastisk mamma, och att barnet skulle få uppleva mycket då jag är så rastlös av mig 🙈 Jag passar på att göra någon rolig aktivitet eller utflykt så fort jag är barnvakt. Sist var jag på öppna förskolan vilket var så kul, jag fick verkligen leka av mig 😅

Att jag blir en person i deras liv liksom dom i mitt liv ❤️ jag är mer än nöjd över människorna i mitt liv. Ibland kommer jag på mig själv med att bara titta på dessa människor och le fånigt och tänka på hur fina de är. Det händer typ varje gång vi ses. Som att dagdrömma men att vara här och nu. Jag hamnar lätt i det ”tillståndet” efter mammas bortgång. Det är som att jag njuter till fullo av varenda sekund och vill ta vara på den på allra bästa sätt. Bara få chansen att se människor jag älskar levande, samtidigt kommer rädslan över att förlora dom smygande vilket alltid gör att det är som att jag säger ”hej då” för alltid och den där hej då kramen blir extra hård och tårar i ögonen kommer, kommer jag få se dessa människor igen?

Nu går jag återigen tillbaka till att förlora min mamma i en olycka. Timmen innan pussade hon mig på kinden, kramade mig och sa några ord vilket är något jag alltid kommer bära med mig och minnas. De sista orden, den sista pussen, den sista kramen. Det sista. Det är det första man kommer ihåg när man mister någon som står en väldigt nära. Det ögonblicket lever man på resten av sitt liv. Tro mig. Att ta vara på människor du älskar är det viktigaste som finns här i livet, tiden med dom, det som sägs, det som görs. Då menar jag inte att man ska göra massa saker. I mitt fall är det den där kramen och pussen på kinden som betydde allt. Att det var det som hände vår sista minut tillsammans innan olyckan var framme. En olycka kommer plötsligt. Man vet aldrig när, eller hur. Så ta vara på varenda minut här i livet ❤️

 

12 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

36 år utan 😍👏

Eftersom att det alltid hyllas om hur duktiga människor är som har varit alkoholist, tagit droger, varit missbrukare av tabletter eller rökt och som har lyckats att sluta med det så vill jag hylla människor som inte ens hållit på med detta alls. Däribland mig själv. Så 36 år utan cigaretter, 36 år utan alkohol och 36 år utan droger 🥳 jag säger absolut inte att man inte ska fira att man lyckats göra en förändring av sitt liv. Det är bra att man lyckas komma från den skiten. Jag vill bara uppmärksamma dom som inte ens tagit det från början. Att lyckas stå emot grupptryck, lyckas hålla sig borta från sånt. Att vi också har gjort något ”häftigt”. Att aldrig börja.

För min del som är 36 år så är det just 36 år utan 🥳🥂🙏 wohoooooo.

Man får mer uppmärksamhet om man gjort något ”dåligt” än något bra. Om man inte dricker eller testar droger får man höra kommentarer såsom ” fan vad tråkig du är” ”kom igen då” ” lev livet” ”våga”. För mig är inte att supa eller ta droger att leva livet. Inte det liv jag är ute efter iaf. Om folk tycker man är tråkig, feg m.m. Som inte testar droger eller dricker, då har man helt klart fel umgängeskrets.

Att ha ett bra umgänge är bland det viktigaste som finns här i livet och om man tex har missbruksproblem. Då är den enda vägen att gå att släppa det gamla umgänget som håller på med skiten, inse själv vad fan man håller på med, det spelar ingen roll hur mycket man tjatar på en person att sluta. Personen måste inse det först själv. Först efter det kommer personen göra något åt det.

 

11 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

Funnit min lycka 🙏

Jag trodde att min totala lycka var att hitta min kärlek, min absoluta största dröm men ju mer jag blickar tillbaka på mitt liv ju mer inser jag att andras lycka i kärlek gör mig minst lika lycklig, ja nästan iaf 🥰. Att se andra lyckliga över att just de har funnit varandra och när man ser kärleken de har dom emellan. Då fylls hela min kropp med en underbar känsla. En glädje över andras glädje.

Här om dagen fick jag dela en total glädje med min huvudman, inte om kärlek utan om saker vi tar för givet. När denne fick nya kläder, nya skor. Alltså gamla människa, herregud vad glad personen blev. Personen var så stolt över sig själv, att få något nytt. Något riktigt fint. Så fin. Lycka. Ögonen lyste verkligen. Fan vad fina dessa stunder är.

Var det så här min mamma kände varje gång hon tog hand om ett trasigt barn på jour och man såg hur bra barnet mådde sen, lyckan och hoppet i ett barns ögon över att få en trygg plats. De små sakerna. Som vi tar som en självklarhet. Den där jackan. De där skorna. Det där bra trygga hemmet. Alla har det inte så bra. Jag träffar många trasiga människor. Förr var det barn då min mamma jobbade med familjehem/jourhem åt socialen. Det var fruktansvärt att se många gånger. Ibland lyckliga slut. Ibland ett rent helvete när barnen återigen kom hem till olämpliga föräldrar.

Nu träffar jag trasiga vuxna människor med tunga bagage, sjukdomar m.m. Det som krävs för att få en ställföreträdare. Mig. Men även människor i mitt jobb som uska. Hur lite det krävs att göra någon glad. Att bara skapa en trygghet, en bekräftelse och lyssna räcker långt. Den där kramen. Så himla lite som gör så himla mycket. Jag vet inte om jag har det i blodet eller om att växa upp med en mamma som drev familjehem gjorde att jag älskar att ta hand om människor. Att jag känner med människor, känner deras sorg. Jag vet inte men oavsett så blir jag glad över andras lycka, andras kärlek.

Tänk om vi bara kunde ta hand om varandra istället. Slippa se barn fara illa hemma, alla barn förtjänar en bra start i livet, en trygg uppväxt med massor av kärlek, trygghet, bekräftelse. Slippa se människor förstöra andras lycka och kärlek, slippa mobbning av alla slag, bygga upp människor istället för att förstöra.

Att vissa glädjs åt att se andra må dåligt, se tårar falla. Istället för att vara orsaken till att en människa blir glad, få känna trygghet.. Jag kommer aldrig att förstå hur dessa människor tänker eller fungerar.

Min lycka är iaf andras lycka. Herregud vad glad jag blir över det. Så tacksam 🙏 det är ju det finaste som finns. Kärlek och glädje.

 

10 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

Var snäll 🩷 Alltid

Jag vill bara skrika rätt ut för det gör så jävla ont i mitt hjärta, jag kväver skriket i kudden, det händer inte ofta, men ibland. Oftast kommer smärtan ut genom tårar istället som rinner nedför mina kinder, då är det som att en kniv river i mitt hjärta, sakta. Orden ekar i mitt huvud. Mina rädslor jag berättade, jag skulle bara hållit käften istället. Bara varit. Inte brytt mig. Vad tjänade det till? Aj… Aj flera gånger om. Jag vill inte vara i vägen. Helst bara gömma mig, vart? Drömmar som krossades. En efter en, jag kämpar med att bygga upp dom igen, börja om, på något sätt. Var allt bara en lek från början? Jag förstod isåfall inte den leken. Jag gör inte saker för att blogga om det, jag vill ju leva livet på allra bästa sätt, göra mysiga saker. Putta mig inte. Snälla. Att vara maktlös i situationer är fruktansvärt. En av mina absolut största rädslor. Det spelade ingen roll. Jag var en spelpjäs som inte förstod spelet”

Livet är kort. Något vi tar för givet. Tyvärr. Vi leker med tiden som om vi skulle vara kvar här för alltid. Jag såg maktlös på när livet slocknade för mamma. Där och då förstod jag vikten av att ta hand om varenda dag här på jorden. Leva sina drömmar. Bygga upp det liv du vill ha, och inte följa normen bara för att det är normen. Vad vill jag? Och utifrån det bygga sitt liv. Vad blir jag lycklig av? Vill jag ha barn? Vill jag inte ha barn? Hur vill jag bo? Hur vill jag vara som människa? Vad vill jag uppleva? Så många frågor att ställa sig själv och utefter det, forma sitt liv. Dina drömmar 🩷

När jag var åtta år fann mamma sitt livs kärlek, en kärlek som höll ända in i slutet av hennes liv. Det tog ett tag för mig att acceptera det pga att jag tidigare hade sett henne fara illa. Successivt insåg jag att denne man inte var som hennes män tidigare. Det här var något annat. Kärlek. Jag såg lycka, värme, skratt, närhet, lekfullhet, hur mamma sken. När hon sa Ja i kyrkan är en av mina lyckligaste minnen, fan vad vacker hon var i sin klänning.

Jag vet inte om jag kommer att få uppleva det. Jag trodde det. Men.. Det var min dröm.

Livet är verkligen kort. Var snäll. Följ hjärtat. Följ dina drömmar. Bygg upp. Ta vara på stunder med människor du älskar. Slösa inte tiden för någon. Lämna om du tröttnat och gått vidare. Tiden är det viktigaste varje levande varelse har.

Var snäll 🩷 Alltid.

 

9 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

Alberts stora dag

I går var det ingen vanlig dag utan det var mitt bustrolls treårsdag. Jag kan inte fatta att Albert fyllde tre år i går. Vad tiden går fort. Jag minns första gången jag såg dessa valpar, en vecka gamla. Jag hade möjlighet att hälsa på varje vecka vilket var helt fantastiskt. Så där hängde jag ca 1-2 dagar i veckan för att vara med från början av hans uppväxt. Sju små gulliga hårbollar. De var inte alls gamla när de blev rumsrena, någon vecka, så gick det ut och kissade och sedan in igen. De var så duktiga.

Vår pudel har alltid varit som en gammal gubbe och namnet Albert är väldigt passande. Han har inte varit en jobbig valp utan har varit väldigt lugn och cool från början. Extremt anpassningsbar i olika miljöer då jag vill ha möjlighet att ha med honom överallt, så det är skönt.

Hans insats på jobbet (jag jobbar som uska på ett demensboende) är helt magiskt och är en del i vårt team och den kärlek han både ger och får är så fint att se. Bara hans närvaro lugnar och ger leenden. Han är liksom en del av oss nu, en självklarhet.

Jag har min storpudel tillsammans med mitt ex vilket fungerar alldeles utmärkt. Han är som vårt barn och vi vill det som är bäst för honom, att ha kvar alla han älskar och framförallt oss båda i sitt liv. Han har sina människor, hundar, miljöer, trygga platser, allt kvar och är en väldigt lycklig och älskad hund. En sån här relation hade jag velat ha till pappan till mina barn om jag hade haft några. Så vi kör ett varannan vecka upplägg.

I går spelade jag ett minnesspel med två boenden och båda sken upp när en bild som liknar min vovve kom upp, det värmde.

Tre år och resten av hans liv med oss. Varje dag med honom är ett fint minne, varje stund en lycka. Tiden med honom är det bästa som finns ❤️

 

9 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

Recept på en god dipp 🤤

Hej fina ni 🙏

Hur underbart är det inte att känna att man har de absolut bästa, jordnära, vettiga och helt otroliga vännerna som finns. Jag hoppas att ni känner likadant med era vänner 😊

I går kväll kom mina tjejkompisar över för massor av tjejsnack, massor av gott att äta och vi hade det så mysigt tillsammans. Massor av ost, dipp, godis, frukt, choklad, sushi och cola zero. Vi har hållit ihop nu i flera år och jag kan inte önska mig ett bättre umgänge än dom. Jag ville att tiden skulle stanna i går så jag bara fick vara kvar i den stunden, lite till. Så mycket jag upplevt med dessa tjejer 🥰❤️ jag bara tittade på dessa människor och fylldes av en otrolig tacksamhet.

Jag skulle bland annat bjuda dom på en otroligt god ostdipp som jag åt förr förra helgen hemma hos mina bästa vänner, den var sjukt god och jag hade svårt att sluta äta. Jag förberedde dippen, blandade i allt, bland annat riven cheddar och mozarella, men sparade lite som jag skulle toppa dippen med innan den skulle in i ugnen.. Men då var mozarellan möglig i botten… Den köpte jag i torsdags, förpackningen var oöppnad, går ut den 18/5 och jag hade redan blandat i mozarellan så hela dippen blev förstörd.. Så jäkla besviken…. Här kommer iaf receptet på den:

300 gram färskost

1 dl Creme fraish

4 dl riven cheddar

1 dl riven mozarella

Valfri mängd Jalapenos

3 st vitlöksklyftor

Sen toppa lite med ost, 200 grader i ugnen tills den får en yta, ca 20 min. Bland det godaste jag ätit 🤤 lite extra ost skadar inte .

I dag har jag hängt med en tjejkompis. Vi tog en långpromenad och satte oss på klipporna vid havet och bara snackade om allt mellan himmel och jord. Hon är så klok. Vi lärde känna varandra för ett år sedan i en hundrastgård och våra vovvar är typ kära i varandra, så himla fint att se dom ihop.

Resten av kvällen blir att äta gott och bara ta det lugnt. Se på massor av serier 😊

Önskar er en fin lördag ☀️

 

6 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

Det är okej att visa känslor !

Hej mina läsare, jag hoppas att ni mår bra. Vilka magiska dagar vi har haft, men det har varit lite kallt. I går kväll när jag och Albert gick hem från jobbet var det så vackert ute med solnedgången som speglade sig i havet. Vi tog en liten extra promenad hem och bara njöt.

Dagen i går började med en mils promenad till prästen. Hon är riktigt bra att prata med om såren som har satt sig djupt i mitt hjärta. Det smärtar och slutar med att allt kommer ut som tårar, det är så himla viktigt att prata om det och jag vill bara att ni ska tänka på vad ni säger till människor, inte hur, för det är helt okej att visa känslor, utan på vad ni faktiskt säger 🙏

Sen var det bara att torka tårarna och ta bussen hem. Lämna hund, åka till affären, slänga i sig lite lunch och sedan gå till jobbet för ett eftermiddags och kvällspass. Albert är så himla avslappnad i alla miljöer och det är något som är viktigt för mig, att inte bli låst med en hund. Att kunna lämna honom hemma ensam, att kunna åka buss, vara i alla olika miljöer och att han är lugn i dessa. Albert är bara två år, fyller tre om några dagar och han har alltid varit en väldigt anpassningsbar hund vilket är så skönt. Han är busig i ”busiga” miljöer, lekfull med sina hundkompisar, lugn, kärleksfull och trygg på jobbet med de boende, han kan följa med på restaurang utan problem, vara bland massa barn. Pudel är helt klart den bästa hundrasen jag haft, ett stort plus är att de inte hårar och att de är allergivänliga, lättlärda och kloka. En stor nallebjörn. Så, nu har jag ”skrytigt” klart om min pälskling 🥰😅

I morse hade jag sovmorgon men vaknade ändå klockan sex och tog en halvtimmes morgonpromenad. Jag som ville sova ut men jag är så van att gå upp den tiden nu så min ”skalmanklocka” är inställd på det 😅

I dag har jag några jobbmejl att få iväg, ett långt dessutom och sedan blir det storstädning här hemma för ikväll kommer mina fyra tjejkompisar över på middag, massa gotta och tjejsnack vilket jag ser fram emot så mycket 🥰

Jag önskar er en fantastisk fredag och ta hand om er, och de ni älskar 🙏

 

5 maj, 2023Nikys Lämna en kommentar

 

Allmänt | |
Upp