Nicci

Men hur i allsina dagar ska jag träffa Han. Jag som inte ens tackar ja till en date. Okej, nu är det ingen heller som har frågat den här tantelantan om det på väldigt länge. Jag som inte vill swipa eller vara på olika datingappar. Jag som aldrig går ut på krogen eller festar. Jag som inte har vänner med singelkompisar. Jag som inte tackar ja till vänförfrågningar från sådana jag inte känner. Jag som är så otroligt blyg av mig. Jag som är otroligt kräsen av mig. Men som längtar. Jag längtar otroligt mycket, det gör jag verkligen.

Jag har allt. Förutom kärleken. Det är den saknade pusselbiten i mitt liv. Jag letar inte, men jag vill finna. Och jag vet verkligen inte hur jag ska gå till väga? Hur finner man någon i min ålder? Jag har inte ens gett mig ut för att leta på något vis, för jag vet verkligen inte hur man gör. Jag kan ju inte sluta tro på att två hjärtan kan mötas av en slump heller, att vägarna bara korsas. Att två människor bara hittar varandra, ögon möts och man dras till varandra. Och känner att "wow, den här människan vill jag inte vara utan, min förevigt"

Det var mycket lättare när man var yngre. Och ju äldre man blir destu högre krav har man. Och destu svårare är det verkligen. En dag kanske kärleken finner mig ❤️ en dag. 

I går spenderade jag förmiddagen med två tjejkompisar, vi käkade lunch på chop chop och det blev lite som en buffe, vi smakade av varandra och helsike vad gott det var, jag hade svårt att sluta äta. En supermysig dag blev det. Sen var det dags för jobb och kvällspasset gick väldigt bra och jag var så nöjd efteråt. Jag är en tjej som ställer väldigt höga krav på mig själv och när det går lite sämre så reflekterar jag mycket över situationer, hur jag kunde göra den bättre, mitt eget aggerande m.m så att jag kan göra ännu bättre i från mig till nästa gång. Jag lär mig av mina misstag och fokuserar mycket på mig själv i allt jag gör. Hur jag är, vem jag vill vara, och hur jag kan bli en bättre människa ❤️ 

Med det sagt önskar jag er en fin onsdagskväll. Kram