31a !
I dag är det lite småjobbigt, jag gillar inte alls det här datumet. Det var då respiratorn till mamma stängdes av och jag minns den dagen så väl, alla var samlade på civa avdelningen på karolinska, vi var säkert 30 personer. Jag minns att jag hade världens
panik, jag minns att du vred huvudet mot mig och jag bönade och bad om att respiratorn inte skulle stängas av, du vred ju huvudet, var det för att säga hej då mamma? Varför vred du ansiktet mot mig för? Vad ville du säga? Tänk om... Mamma, vad hände
med alla dina drömmar, 55 år gammal.. Drömmarna om Thailand, en dag ska jag orka åka dit igen, det var liksom ert andra hem. Är du där kanske? Vart är du? Jag vill bara veta att du är okej, att du mår bra. Det gör ont att inte veta hur du har det.
Sista dagen med dig, olycksdagen. Jag är så glad att jag spenderade den dagen med dig, in i det sista. Det var sol, det var varmt ute, du åkte iväg till systers skola för ett möte, sen kom du tillbaka, vi satt på altanen och planerade en födelsedagspresent
till din äldsta och bästa vän, du ville åka på någon resa som ni så många gånger gjort, Thailand var ett av länderna ni åkte till med familjen, jag var med en gång. Khao lak och Kata.
Vi satt även och planerade att vi skulle åka till Ungern du och jag, vad gör jag nu, ska jag åka dit ensam? Kanske är du där och väntar på mig? Kommer jag att hitta dig någonstans? Ibland ser jag din bil, en likadan, en vit wolkswagen minibuss, så himla
fin 2016 modell, MFO..
Jag minns när du höll på i badrummet, och hur du asgarvade och jag kom in och såg dig med värsta mustaschen och brast i skratt, vi stod där och skrattade och du putade med läpparna när jag fotade dig, inte visste jag då att det är en av de sista bilderna
jag någonsin skulle ta på dig. Sen drog du bort waxremsan som du hade över läppen, för du hade fått för dig att du hade en liten mustasch där vilket du inte hade. Du skrek när du drog bort remsan och vi brast i skratt. Du hade bakat din västerbottenpaj
och det luktade så gott, vi skulle äta kräftor sedan.
Du hade satt på dig mjukiskläder, men jag sa att du skulle vara så fin i långklänning, ner kom du med en klänning från Thailand på dig. En långklänning. Det är sista bilden jag har på dig...
Några timmar går, det är mycket skratt, det sista jag hör från dig innan olyckan är ditt skratt. Ditt underbara skratt!
27e augusti 2016. Sen är du bara tyst och kämpar för livet till den 31a augusti..
När respiratorn stängdes av var jag i nere vid huvudentrén på karolinska, någon hämtar mig och säger att jag måste komma, jag springer eller jag svävar i full fart ända till civa avdelningen där jag spenderat mina fyra dagar med dig. Jag ber dig att inte
lämna mig, du somnar in en timme efter respiratorn stängdes av. Dagboken då? Den som vi var tvungna att skriva i om olyckan, ta bilder m.m för att du skulle förstå vad du varit med om när du skulle vakna, för du skulle ju vakna. Det hade läkaren lovat
mig, fyra gånger. Han ljög! Han svek mig...
Jag minns att efter du somnade in med oss vid din sida, jag satte mig i korridoren, vid fönstret, helt tom, inga känslor, jag bara satt där, ensam. Då kom första vågen av ensamhet, jag kände mig halv. Folk sa hej då, jag bara satt och stirrade, folk pratade
med mig men jag hörde inte vad dom sa. Jag minns inte vad som hände sen, det är svart.
De första månaderna hade jag svårt att gå ut, jag kände mig som liemannen, folk viskade och pekade. Jag fick känna på hur det känns att vara utfryst. Jag fick känna på mycket, olika känslor!
Du skrattade, in i det sista min fina mamma, det var du, en glad, rolig människa med den vackraste utstrålningen som fick människor att vända sig om när du gick förbi, du var en mittpunkt, du var någon man hörde och såg. Det är väldigt tyst nu när du
inte finns, jag är väldigt lik dig och jag inser mer och mer hur lik jag är dig , jag är så stolt över att vara din dotter 💕 jag ska leva, jag väljer livet och jag ska ta vara på livet, inte ta något för givet, på en sekund kan livet vändas helt,
personer kan försvinna bara sådär. Säg bra saker, skapa fina minnen, skratta mycket, le mycket, våga mer, ångra inget, ta chanser, förverkliga drömmar. Ta vara på tiden !
