Vilken fredag !
Efter det åkte jag och mötte upp sambon och lite folk som hjälpte till vid en flytt då jag var så nyfiken på deras hus och herregud vad fint det är och vilken drömutsikt. Altanerna var fantastiska och den ena hade en stor syrenbuske, jag älskar syrener och vill gärna ha det runt om i vår trädgård.
Jag tog en promenad i området där med Albert och satte mig i en timme vid en brygga och bara tittade ut på havet och började sakna min mamma, jag önskar så att hon fick se vårt hus, träffa vår Albert, se sina barn ta studenten m.m. Tiden är så jävla viktig och man kan förlora någon på en sekund vilket jag fick uppleva så jag vill verkligen ta vara på varenda sekund av livet.
Jag åkte sen hem och fixade och gjorde även ett uppdrag för Djurens Ö vilket skar i hjärtat då det var ett rådjurskid som på något sätt hade kommit bort från sin mamma och gick runt och letade hela dagen (de brukar annars ligga stilla på ett ställe) denna lilla krabat gick på en stor väg, och senare på en mindre väg några km bort. Den lilla gick och skrek och ville desperat inte vara ensam och gick efter mig och det enda man kan göra är att få den att gå upp i skogen och bort från vägen och hoppas innerligt att mamman lever och att de hittar varandra. Man får dessvärre inte göra något annat. Så det gjorde jätteont att lämna den då den så gärna ville ha hjälp...
Senare på kvällen åkte jag till dom nyinflyttade och de hade kommit riktigt långt, vi stannade där i några timmar och fixade lite till innan vi på natten åkte hem.
