Nicci - Ehh vad menar du? Jag fattar ingenting...

Ehh vad menar du? Jag fattar ingenting...

Det känns i kroppen, som om det är idag vi ska stänga av respiratorn. Vid det här klockslaget gjorde vi det (15.00). Min kropp slits itu inuti och jag känner mig rätt dum i huvudet. Jag tog emot ett jobbsamtal om något som egentligen är lätt att förstå. Men det gick inte. Jag fattade ingenting av det hon i luren sa. Jag är van att ringa myndigheter, jag är van med vad jag ska säga och jag brukar vara väldigt fokuserad och anpassningsbar, och att tänka fort. I dag var jag såklart fokuserad men jag fattade ingenting. Jag var tvungen att be henne upprepa flera gånger vad hon menade men jag förstod ingenting, som om hon pratade ett helt främmande språk. Gud vad jag skämdes...

Efteråt la jag mig ner och sov i en timme. Min kropp blev helt slut. Min hjärna var inte alls med. Det var nu vi precis hade stängt av respiratorn för några år sedan. Det var nu hon somnade in för alltid och vi tvingades säga "okej dra ut sladden".. Jag är inte alls med idag. En rätt obehaglig känsla. Samma visa varje år så det är okej.

Livet är verkligen något man inte kan räkna med. Man vet aldrig hur lång tid på jorden man har. Vi lever som om vi skulle leva föralltid och tar allt för givet och förstår inte att man ska dö, föränn någon som står en nära dör. Människor lever på som om det alltid fanns en morgondag. Tar inte till vara på människorna de älskar, tar inte till vara på livet över lag. Att varje dag är dyrbar och att livet kan förändras på ett ögonblick.

Vi har ett liv. Iaf det här livet. Dessa människor. Detta liv. Dessa drömmar. Det du har nu. Det har du nu. Nu nu nu. Lev varje dag och ta ingenting för givet. Du kommer att uppskatta livet på ett helt annat sätt.

Idag är jag jävligt trött, det känns som att jag har tagit en sömntablett, men jag har aldrig tagit en sömntablett i hela mitt liv. Jag är dåsig, som att vakna upp från en narkos då. Det kan jag relatera till. Snart är denna dag över och livet fortsätter.

Kroppen minns alla känslor och det kommer tillbaka på årsdagar speciellt. Man lär sig hantera dom om man möter dom. Det är skit jobbigt, men det är helt normala känslor. Läskiga känslor men fortfarande, möt dom. Det är då du lär dig att hantera dom.

Jag har så mycket tips jag vill dela med mig av till er. Jag har även tips på hur man bemöter någon som har förlorat någon och som mår dåligt. Jag tänkte skriva om det kanske i morgon.

Jag har återigen tekniska problem med min blogg och nu har jag fått lite kött på benen till hur jag byter portal så det ska fixas inom kort. Jag kan inte lägga upp nya bilder så jag har typ tio bilder att välja mellan. Haha.. Så trött på allt bloggstrul den senaste tiden...

Ikväll kommer svägerskan hit med familj, det ska bli så himla mysigt och något jag ser fram emot.