Nicci

Santorini är en av de platser i världen där jag känner mig riktigt hemma. Jag har varit där fem gånger och det är en plats jag gärna besöker igen. Varför har denna ö i Grekland fångat mitt hjärta så mycket kanske ni undrar och då säger jag, älskar ni solnedgångar? Romantik? Kärlek? Vackra utsikter? Magiska platser? Vill ni bli helt förälskade i en plats som ni vill åka till igen, och igen och igen. Ja då är Santorini något för er och ända från Thira till Oia finns det städer som är helt magiska. Jag gillar inte den "låga" delen av Santorini alls.

Solnedgången på Santorini är gudomlig och är klassad som den vackraste solnedgången i världen, den tar er med storm och fyller er kropp med så mycket kärlek och romantik. Den värmer hjärtat och gör att både tid och rum stannar till, ett nu. Här och nu, en känsla som är så fantastisk. Som tagen ur en vacker dröm. Men där drömmar blir till verklighet. 

Långa kyssar, frieri, bröllopsbilder, kära, händer som flätar en annans, famnar som håller om, glädje, värme, skratt. Det går inte att missa. Sist jag var där för snart tre år sedan så fick jag se ett frieri och jag var inte sen med att gå fram och krama om de nyförlovade. Att få se hela frieriet i verklighet fick mig att bryta ihop i glädjetårar. Och det är precis det som händer på Santorini som jag vill ska hända i hela världen. En värld fylld med massor av kärlek. 

Där sagor blir en del av livet. Där godheten tar över. Santorini är kärlekens ö och det är övervägande bara kärlekspar som åker hit. Men man kan faktiskt åka hit som singel med, det har jag gjort. För fem år sedan bodde jag i Thira och spenderade mina dagar med att läsa ut en bok varje dag, jag spenderade dagarna vid poolen där jag åt min gyros som jag köpte i närheten. Ibland gick jag in till stan och mötte upp mina vänner men för det mesta av tiden spenderade jag ensam. Ibland stannade ett kärlekspar mig och bad mig att fota dom vilket jag gladeligen gjorde.  För dem år sedan gick det direktflyg till Santorini, jag vet inte hur det ser ut idag men då landade man vid halv fem på morgonen och att få uppleva Thira utan människor var en upplevelse i sig. Långa promenader genom en stad som sov, uppleva soluppgången helt ensam, som om jag var den enda människa på jorden, blicka ut över vulkanen. Tystnaden. 

Det finns så mycket att se. Så många platser du tror bara är en målning för att det är så vackert. Vill du inte bara upptäcka solnedgångar och ligga vid poolen är entripp till Red beach häftig, dock lite tuff terräng till själva stranden men den biten är inte lång. Kanske är du nyfiken på att se en vulkan på nära håll, så pass nära att du går på vulkanen? Bada i havet där det är varmt, m.m.