Nicci

Jag har varit i Grekland fem gånger och oavsett vart jag befinner mig i Grekland så har jag alltid kommit tillbaka till Santorini. Det är något med den ön som har tagit mitt hjärta sen den första dagen jag besökte den ön. Ibland besöker jag öar däremellan såsom Mykonos, Naxos, Paros, Antiparos, Ios och Kreta. 

Första gången jag var i Grekland var jag på Zakynthos, detta var min absolut första resa utan föräldrar. Jag var tjugo år när jag gjorde min första resa utan dom. Fin ö, det berömda skeppsvraket var det häftigaste att se, det är helt sjukt vad stort det är och hur höga klipporna runt om är. Det går inte att föreställa sig det när man ser det på bild. Jag var en liten prick jämfört med det.

Hur som helst. Santorini. Det finns en anledning till att folk förlovar sig, gifter sig och tar sina bröllopsbilder just där. Åk dit om ni vill uppleva kärlek på en helt ny nivå. Dessa städer rekommenderas inte om man har barn med sig på resan. 

Folk med höjdrädsla kanske undrar om dom klarar av att vara där. Visst får man svindel både en två och tre gånger (säkert fler) men man blir så förtrollad av allt det vackra så det är helt klart värt det. En av mina häftigaste, men samtidigt läskigaste minnen är från staden Oia och efter en båttur ut till vulkanen så följde jag med några vänner till deras hotell i Oia, själv har jag alltid bott på min väns hotell när jag varit på Santorini, det hotellet ligger i staden Thira. Hur som helst. Båten stannade längst ner och städerna ligger så sjukt högt upp och på en smal slingrig väg som var en halv meter bred, inget staket, stup m.m vandrar vi upp till Oia, blir knuffad av massor av åsnor som ska gå förbi och jag har svindel i en timme som det tog att gå upp. Jag klarade av detta och då lider jag dessutom av just höjdrädsla, fast å andra sidan kommer jag aldrig göra om det igen, haha. Man klarar mer än vad man tror och med eller utan höjdrädsla så är Santorini ett måste för alla romantiska själar där ute. 

När vi ändå är inne på ämnet så kan jag tipsa er om en kärleksgest som iaf gör mig otroligt glad  men säkert också för många fler och det är handskrivna brev med känslor. Kalla mig gammalmodig men det är verkligen något med just handskrivna brev. Detta är en kärleksgest på hög nivå. Brevet ska helst vara skrivet i blyerts. Har ni skrivit ett handskrivet brev till någon ni tycker om? 

Tänk vad fina gester och ord kan göra för en annan människa, det kan vara ett minne livet ut. Liksom elaka ord och handlingar som också kan sätta sig i hjärtat men som ett ont ärr hela livet. Vad jag vill ha sagt med det är att tänk på vad ni säger och vad ni gör mot en annan människa. Det säger mycket om dig som person.