En förgången tid
Vi gick i mina gamla hemkvarter. Där jag är uppvuxen men har även haft hus i det förgångna. Ni minns nog mitt drömhus. Ett stängt kapitel men jag är även tacksam för att ha fått uppleva att bo där. Vackra område. En magisk idyll.
Att jag fick chansen att bo här. Wow. Längst vägen såg jag flera hus till salu. Jag gick sakta förbi och kikade försiktigt lite då och då på husen. Kände inte att jag ville stirra som ett fån. Sen gick jag sakta vidare. Solen brände lätt i ansiktet. Här gick jag mycket. Både som ung och gammal.
När jag kom hem möttes jag av härliga pussar från killen, vilket välkomnande. Och den där kramen som man bara vill gosa in sig i. Middagen var klar när jag kom och vi satt länge vid köksbordet och pratade om dagen. Han hade lagat lax, smörstekta morötter i ugn, blandat bulhur och ris (hur gott som helst) och gjort en utsökt kall sås till. Jag njöt av varenda tugga, glad över att bli bortskämd med god mat.
Jag minns själv när jag var singel. Min middag bestod av antingen plocksallad eller bakpotatis med tonfiskröra. Så jag är så nöjd och glad över att slippa äta det varje dag nu.
Idag är det torsdag vilket innebär att jag ofta är iväg på möten. Den här dagen är ibget undantag. Innan det ska jag boka in möten, få iväg lite mejl och lite så.
Dagen började blött. När man har hund är man rätt van med alla väder och att man måste gå ut oavsett om man vill eller inte orkar. I morse mötte vi upp min vän och hennes hund. Albert och hennes tik leker så bra tillsammans och är lika stora. Så idag medan regnet öste ner stod vi där i regnjacka och paraply och tjattrade i nästan en timme som vanligt. Livet med hund. Men det är supermysigt. Och jag är så glad över min vän och att Albert också har en vän så nära. Guld värt.
Helgen är fullspäckad med massor av kul. Ser så mycket fram emot helgen. Nästan som att det känns som fredag idag.