Nicci

Eller så kanske ni vet detta. Men här kommer iaf saker ni "kanske" inte visste om mig.

Förutom när jag var liten och mitt hår inte hade växt på sig så har jag bara varit korthårig två gånger i mitt liv. Den senaste gången var år 2020 då jag ville klippa bort gammal färg (la blonda slingor i mitt hår 2018, sista gången jag färgade mitt hår) eller var det kanske år 2017. Hur som helst. Och då klippte jag verkligen av mig håret, till axlarna. 

Jag skulle ha varit med i ett tv program. Åh jag minns inte vad det hette, man skulle gissa summor i väskor men jag vågade inte vara med sen pga scenskräck. Så där gick jag miste om en chans på 5 miljoner 🙄🫣

Men hur fasiken går scenskräcken ihop med att jag faktiskt har gått på teater när jag var liten, och sen också varit manekäng under min tonår. Dock var min enda replik tre ord på teateruppvisningen, tack gode gud 🤣. Och när man går manekäng, ja då pratar man inte. Så jag har scenskräck när jag ska prata med andra ord. Im not a speaker! 

Jag hade inte en epa eller moppebil som tonåring. Utan mitt första färdmedel var..... En ciaomoppe 🤣 min svarta lilla ciao och sen hade jag en riktig tönthjälm , alltså verkligen, tänk er en hjälm som en riktig tönt har i filmer. That was me 🤣🤣🤣 sen fick jag min skotermoppe och då upgraderade jag min hjälm till en riktigt tuff hjälm med visir och där det stod shark med vit text. Vilken tuffing jag var 🤣. Efter gymnasiet tog jag körkortet. I Bollnäs. 

Och på tal om Bollnäs. Där har jag bott i två år. Jajjamensan, den här storstadsbruttan från Stockholm tog klivet och blev en småstadstjej år 2012-2014. Och det tog jag på största allvar. Och gjorde sånt man gör i Norrland. Dansar till Stiftelsen ett flertal gånger och flera andra band som kom på besök, mycket svenskt, tog körkort för snöskoter, var på marknader, brännbollsyran, åkte lastbil, campade, åkte en hel del roadtrips i norrlands djupa skogar. Såg på cruisingar, började "bryta"en aning på norrländska, var på hemmafester, gick på bandy, var på byns enda uteställe, plus mycket mer. Sånt jag aldrig gjort tidigare. Jag som knappt visste vad en skog var när jag växte upp som barn på söder 🤣 skogen för mig var tantolunden eller när vi åkte med dagis till bagarmossen och "rastades" i skogen 🤣 jag har levt otroligt många nyanser av livet vilket har varit väldigt lärorikt och gett mig mycket. 

Min första bostad låg på Främlingsvägen nr 19 i Hägersten, Aspudden. Där bodde jag efter att jag föddes. Och det är inte min enda gång där som liten. Jag bodde även på Vinstvägen, högst upp i backen, i en vindsvåning  i Hägersten och gick även i Hägerstensåsens skola ett halvår innan jag bytte tillbaka till Södermalmsskolan. Jag var runt 8 år då. 

Jag drömmer extremt ofta att min mamma aldrig dog i sin olycka. Att hon vaknade upp från koman och jag fick träffa henne igen. Senast i natt. Och det slutar med en känsla av att hon lever när jag vaknar. Fan vad jag kramar om henne i mina drömmar, och säger saker jag inte hann säga, bara att få träffa henne igen. Jag är så tacksam för dessa drömmar, även när jag inser efter att jag vaknat, ungefär fem minuter efter. Att hon tyvärr dog. 

Nu blir det en promenad med en nyduschad och fönad pudel. Sån mysig arbetsdag vi haft med fina kollegor. Så tacksam. 

En gammal bild när jag precis flyttat in i min bostadsrätt.