Nicci

Jag började faktiskt skriva på ett inlägg i går kväll när jag kom hem från jobbet. Orden fanns där, tankarna också, men orken tog slut innan texten gjorde det. Och som om det inte vore nog sparades det inte heller. Men vet ni… vad gör väl det, när man älskar att skriva? 

I går var det fjärde advent, och som en liten ny tradition för i år med advent firades den på jobbet. Och jag hann med lite kvalitetshäng med min bästis där.

Tänk ändå vilka fantastiska kollegor jag har. Kollegor som inte bara stannar på jobbet, utan som smyger sig in i livet och blir vänner. Och ibland, de allra finaste gångerna, blir de bästa vänner. Jag känner mig så otroligt tacksam för det. Lyckliga lyckliga jag. 

I dag sågs vi igen, för en tidig mysfika som blev tre timmar lång. Tre timmar av prat som aldrig tog slut, skratt som kom från magen och den där ovärderliga kvalitetstiden där man bara är. Här och nu. Inga måsten, inga krav. Och självklart massor av varm choklad. 

Jag har haft några akuta ärenden att ta hand om idag. Den ena löste jag redan i morse, innan nästa hann dyka upp. Livet i ett nötskal. Men om allt vill sig väl nu kanske jag kan få vara lite ledig  fram till juldagskvällen. Bara få landa. Njuta av julmys, lugn och tid tillsammans med familjen.

Och vet ni vad? Trots allt detta känner jag hur lugnet faktiskt infinner sig. Ingen julstress i år. Bara en mjuk känsla av att det får bli som det blir, och att det räcker.

I år firar Albert jul hos husse och bonusmatte, och jag har honom på nyår. Och det känns så fint. Tänk att få avsluta året och börja det nya tillsammans med min bästa vän. Ett bra slut, och en ännu bättre början.

Jag har jobbat alla högtider och storhelger nu, förutom julafton. Och till nästa år vill jag göra något annorlunda. Skapa nya traditioner. Mer mys med vänner även om det inte är på högtider så kan man även göra högtiderna, på andra dagar, stående datum. Små saker att se fram emot, längta till och hålla fast vid. 

Och tänk om jag till och med vågar säga ja till en… dejt år 2026. Efter tre år som singel. Bara tanken är både läskig och pirrig på samma gång. Att sitta ner, snacka, lära känna någon ny. Bara se vart det tar en. Vad man får för känslor. Allt sånt..