Hon, henne, nörden đ©·
Hej fina ni! đ©·
Â
Har ni nÄgon gÄng kÀnt att ni Àr den dÀr tjejen som liksom aldrig riktigt passar in i mallen? Hon som kanske inte Àr den mest högljudda i rummet, inte den som alla vÀnder sig om efter nÀr hon kliver in, inte den som har ett helt gÀng killar omkring sig eller som verkar veta exakt hur man ska bete sig för att fÄ uppmÀrksamhet.
Â
Utan hon som stÄr lite vid sidan av. Som kanske skrattar Ät sina egna smÄ skÀmt, som har lite andra intressen, som kan bli alldeles för engagerad i nÄgot hon tycker om och som faktiskt hellre sitter hemma en fredagskvÀll med en mysig film Àn springer runt pÄ de dÀr stÀllena dÀr alla verkar vilja synas och höras.
Â
Den dÀr nörden.
Â
Tjejer som aldrig riktigt varit de dÀr sjÀlvklara coola tjejerna som killarna verkar dras till. Tjejer som kanske inte har haft den dÀr naturliga platsen i centrum, utan som fÄtt titta pÄ medan andra blivit uppvaktade, valda och bekrÀftade.
Â
Det finns nĂ„got mĂ€rkligt i hur tidigt man lĂ€r sig vilka tjejer som anses vara attraktiva. Redan nĂ€r man Ă€r ganska ung verkar det finnas en oskriven mall. Man ska vara snygg, sjĂ€lvsĂ€ker, social, rolig pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt, ha rĂ€tt klĂ€der, rĂ€tt stil och helst kunna ta plats och ha attityd. Skinn pĂ„ nĂ€san.Â
Â
Och sÄ finns det vi andra.
Â
Vi som kanske Àr lite mer försiktiga. Lite blyga. Lite nördiga. Vi som inte alltid vet vad vi ska sÀga nÀr en snygg kille kommer fram. Vi som kan tÀnka igenom en konversation fem gÄnger efterÄt och undra om vi sa nÄgot konstigt. Vi som kanske blir lite generade nÀr nÄgon visar intresse och inte alltid lyckas spela oberörda.
Â
Och ibland kÀnns det faktiskt som att det Àr just sÄdana tjejer som killarna inte ser.
Â
Jag tror att mÄnga kÀnner igen den dÀr kÀnslan av att vara i ett rum dÀr vissa tjejer nÀstan automatiskt fÄr uppmÀrksamhet. De behöver knappt göra nÄgonting. De skrattar, pratar, flirtar och verkar sÄ sjÀlvklara.
Â
Killarna söker deras blickar. De hittar anledningar att prata med dem. De skickar meddelanden, frÄgar om de ska ses och verkar nÀstan tÀvla om deras uppmÀrksamhet.
Â
Och sÄ sitter man dÀr och tÀnker: Vad Àr det egentligen de har som inte jag har?
Â
Ăr det utseendet? SjĂ€lvförtroendet? SĂ€ttet de pratar pĂ„? Att de vĂ„gar vara lite kaxiga och svĂ„ra att fĂ„?
Â
Man börjar jÀmföra sig, trots att man kanske egentligen inte vill.
Â
Man tittar pÄ hur de klÀr sig, hur de rör sig, hur lÀtt de verkar ha för att fÄ kontakt med mÀnniskor. Och nÄgonstans dÀr kan man börja kÀnna att det Àr nÄgot fel pÄ en sjÀlv.
Â
Som om man mÄste förÀndra sin personlighet för att nÄgon ska tycka att man Àr intressant.
Â
Men varför ska man egentligen behöva bli nÄgon annan för att bli omtyckt?
Â
Jag tror att det finns en sÀrskild sorts ensamhet i att vara den dÀr tjejen som inte riktigt blir vald.
Â
Inte nödvÀndigtvis för att man aldrig trÀffar mÀnniskor, inte för att man saknar vÀnner eller ett liv att fylla dagarna med, utan för att man ibland lÀngtar efter att nÄgon ska se en pÄ just det sÀttet.
Â
Att nÄgon ska tycka att ens smÄ egenheter Àr charmiga. Att nÄgon ska uppskatta ens humor. Att nÄgon ska vilja lyssna nÀr man pratar om nÄgot man brinner för, Àven om det inte Àr vÀrldens mest spÀnnande Àmne.
Â
Att nÄgon ska tycka om att man Àr lite nördig.
Â
För det Àr faktiskt ganska fint att vara en mÀnniska som kan bli genuint glad över smÄ saker. Som kan prata lÀnge om nÄgot man tycker om. Som har ett stort hjÀrta och kanske kÀnner lite mer Àn man alltid visar.
Â
Det Àr fint att vara den som kommer ihÄg smÄ detaljer. Den som frÄgar hur nÄgon mÄr och faktiskt vill veta svaret. Den som inte behöver spela ett spel för att fÄ uppmÀrksamhet.
Â
Men ibland önskar man ÀndÄ att nÄgon kunde upptÀcka allt det dÀr utan att man behöver stÄ och vifta med armarna för att synas.
Â
Att nÄgon kunde titta pÄ en och tÀnka: Henne vill jag lÀra kÀnna.
Â
Det kanske lÄter lite sorgligt, men jag tror att det finns tjejer som har gÄtt genom stora delar av livet med kÀnslan av att vara andrahandsvalet.
Â
Den som killen pratar med nÀr den coola tjejen inte Àr dÀr. Den som Àr trevlig att ha omkring sig, men som ingen riktigt verkar vilja ta steget mot.
Â
Man kan vara snĂ€ll, omtĂ€nksam, rolig, lojal och ha massor av kĂ€rlek att ge. ĂndĂ„ kan det kĂ€nnas som att man inte riktigt har det dĂ€r som gör att nĂ„gon blir nyfiken pĂ„ en.
Â
Och det kan faktiskt göra ont.
Â
För Àven om man Àr vuxen, Àven om man har lÀrt sig att stÄ pÄ egna ben och Àven om man vet att ens vÀrde inte sitter i nÄgon annans bekrÀftelse, sÄ försvinner inte alltid lÀngtan efter att bli vald.
Â
Vi vill ocksÄ bli nÄgons favoritperson.
Â
Vi vill ocksÄ fÄ ett ovÀntat sms. Vi vill ocksÄ att nÄgon ska lÀngta efter att trÀffa oss. Vi vill ocksÄ kÀnna det dÀr pirret nÀr telefonen plingar till och man hoppas att det Àr just den personen.
Â
Vi vill ocksÄ bli omtyckta för den vi Àr, inte för nÄgon roll vi lyckats spela.
Â
Â
Vet ni vad jag har kommit fram till?
Â
Jag vill faktiskt inte vara den coola tjejen om priset Àr att jag mÄste sluta vara mig sjÀlv.
Â
Jag vill inte behöva lÄtsas vara ointresserad nÀr jag egentligen Àr nyfiken. Jag vill inte behöva spela svÄr, svara efter exakt rÀtt antal timmar eller lÄtsas att jag inte bryr mig.
Â
Jag vill inte behöva vara den som tar över ett helt rum för att nÄgon ska lÀgga mÀrke till mig.
Â
Jag vill kunna vara lite blyg. Jag vill kunna skratta Ät nÄgot fÄnigt. Jag vill kunna prata om sÄdant jag tycker om utan att fundera pÄ om det verkar töntigt. Jag vill kunna visa att jag faktiskt tycker om nÄgon utan att kÀnna mig svag för det.
Â
NÄgon som tycker om det lugna. Det trygga. Det genuina.
Â
NÄgon som inte behöver en tjej som spelar ett spel, utan som hellre vill ha en kvinna som menar det hon sÀger.
Â
Kanske Àr det dags att sluta anvÀnda ordet nörd som nÄgot negativt.
Â
För vad Àr det egentligen för fel pÄ att vara lite annorlunda?
Â
Att ha intressen som inte alla förstÄr. Att vara lite barnslig ibland. Att tycka om nostalgi, romantik, gamla minnen och sÄdant som andra kanske inte ens tÀnker pÄ lÀngre.
Â
Att hellre uppskatta en lÄng promenad, en mysig hemmakvÀll och ett riktigt samtal Àn att försöka vara nÄgon man inte Àr.
Â
Jag tycker att det finns nÄgot vÀldigt fint i mÀnniskor som inte har byggt hela sin personlighet kring att bli bekrÀftade av andra.
Â
MÀnniskor som vÄgar vara sig sjÀlva Àven nÀr de inte passar in i den dÀr perfekta mallen.
Â
Och kanske Àr det just dÀr vi behöver börja. Inte med att försöka bli mer som de andra, utan med att förstÄ att vi inte Àr mindre vÀrda för att vi Àr annorlunda.
Â
Om du ocksÄ Àr den dÀr lite nördiga tjejen som ibland kÀnner att killarna vÀljer alla andra före dig, sÄ vill jag sÀga en sak.
Â
Du behöver inte bli coolare.
Â
Du behöver inte bli mer högljudd, mer utmanande, mer svÄrflörtad eller ha mer attityd.
Â
Du behöver inte förÀndra ditt utseende, dina intressen eller ditt sÀtt att vara för att förtjÀna kÀrlek.
Â
Och du behöver definitivt inte tÀvla med nÄgon annan kvinna om att vara vÀrd att Àlskas.
Â
Det betyder inte att alla kommer att falla för dig. Det gör de inte. Precis som du sjÀlv inte faller för alla.
Â
Men det finns mÀnniskor som kommer att uppskatta sÄdant som nÄgon annan kanske inte ens lagt mÀrke till.
Â
NÄgon som tycker att ditt skratt Àr det finaste som finns. Som tycker om att du kan prata i timmar om nÄgot du Àlskar. Som tycker att din blyghet Àr charmig och som aldrig fÄr dig att kÀnna att du mÄste anstrÀnga dig för att duga.
Â
NÄgon som inte bara tycker att du Àr trevlig att prata med, utan som faktiskt vill lÀra kÀnna dig pÄ djupet.
Â
Och vet ni vad jag hoppas pÄ?
Â
Att vi alla nÄgon gÄng fÄr uppleva den dÀr kÀnslan av att slippa undra om vi Àr tillrÀckliga.
Â
Att slippa jÀmföra oss med andra tjejer. Att slippa analysera varje blick, varje ord och varje uteblivet meddelande.
Â
Att nÄgon faktiskt visar att den vill vara dÀr.
Â
För i slutÀndan handlar det kanske inte om att vara den coolaste tjejen i rummet. Det handlar om att trÀffa nÄgon som fÄr en att kÀnna sig som den mest sjÀlvklara personen i vÀrlden.
Â
Jag kanske inte Àr allas drömtjej. Men jag vill heller inte vara allas drömtjej.
Â
Jag vill vara nÄgons.
Â
NÄgons sjÀlvklara val. NÄgons favoritperson. NÄgon som fÄr ett meddelande bara för att nÄgon tÀnkte pÄ henne. NÄgon som blir saknad, uppskattad och omtyckt Àven de dagar dÄ hon inte gör nÄgonting sÀrskilt.
Â
Och kanske Àr det den finaste kÀrleken av alla.
Â
Att nÄgon ser den dÀr nörden som andra kanske gick förbi och tÀnker:
Â
Precis henne har jag letat efter. â€ïž
Â
Kram.
Â

Â