Nicci

Hej fina ni! 🍂

 

Vet ni vad jag älskar med livet? Att de allra mysigaste stunderna ibland är de som man inte alls har planerat. De där små spontana infallen som plötsligt förvandlas till minnen man bär med sig, och som påminner en om hur mycket det faktiskt kan ge att bara säga JA när tillfället dyker upp. 

 

Helgen har varit riktigt mysig och precis sådär som jag tycker om att ha den. Lite socialt umgänge, mycket skratt, en gnutta tävlingsinstinkt och sedan en hel söndag i lugnets tecken. En alldeles lagom blandning av det bästa från två världar!

 

I går kväll fick jag nämligen ett meddelande från en tjejkompis som undrade om jag ville möta upp henne och hennes kompis. Och ni känner väl mig vid det här laget? Jag var inte direkt svårövertalad! Så kul att lära känna människor.

 

Ibland behöver man faktiskt inte fundera så mycket, väga för och nackdelar eller göra upp en hel plan för kvällen. Ibland är det bara att hoppa in i duschen, fixa sig, välja kläder och ge sig ut. Sagt och gjort! På ungefär en timme var jag redo att möta upp tjejerna på Brödernas.

 

Från en ganska vanlig kväll till en spontan liten utflykt på bara en timme. Det gillar jag!

 

Det som började som en spontan träff utvecklades till en riktigt trevlig kväll med yatzy, skratt och härligt sällskap. Och alltså, HUR mysigt är det inte när fler restauranger och uteställen börjar erbjuda spel som man kan plocka fram och roa sig med? Jag älskar det! 

 

Jag tycker verkligen att det är ett så himla trevligt koncept. Man behöver inte alltid gå ut för att dansa, dricka drinkar eller sitta och prata högt över musiken på ett ställe där man knappt hör vad den andra personen säger. Ibland räcker det alldeles utmärkt med ett bord, något gott att äta eller dricka, trevligt sällskap och ett spel som lockar fram både skratt och tävlingsinstinkt.

 

Och låt oss vara ärliga här … det är ju något speciellt med spel! 

 

Plötsligt blir en helt vanlig tärning väldigt viktig, man börjar hoppas på rätt kombinationer och man kan komma på sig själv med att bli lite mer engagerad än man först hade tänkt. Det är ju bara ett spel, säger man till sig själv. Men när man väl sitter där och vill få till den där perfekta raden är det plötsligt blodigt allvar!

 

Okej, kanske inte blodigt allvar, men ni förstår vad jag menar. 

 

Jag älskar verkligen att spela spel. Yatzy är ett sådant spel som nästan alla kan vara med på, och det fina är att man kan sitta länge utan att ens märka hur tiden springer i väg.

 

Det är dessutom ett fantastiskt sätt att umgås på. Man får något gemensamt att fokusera på, samtidigt som samtalen flyter på helt naturligt. Man lär känna varandra lite mer, skämtar, retas på ett kärleksfullt sätt och får uppleva varandras personligheter.

 

En sak som slog mig under kvällen är hur trevligt det faktiskt är med den här typen av ställen även när det handlar om att lära känna någon ny.

 

Jag har alltid tyckt att det kan vara ganska mysigt med aktiviteter där man har något att göra tillsammans, i stället för att bara sitta mitt emot varandra och känna att man måste hålla igång en konversation precis hela tiden.

 

Tänk er en första dejt där man möts upp, beställer något gott, plockar fram ett spel och låter kvällen utvecklas i sin egen takt. Hur trevligt som helst ju! 

 

Jag tror att många kan känna igen sig i att en första dejt ibland kan vara lite nervös. Man vill göra ett gott intryck, man funderar på vad man ska säga och man hoppas att samtalet ska flyta på. Även om man är nyfiken på personen kan det kännas lite stelt i början.

 

Men med ett spel på bordet blir det hela så mycket mer avslappnat. Man har något att skratta åt, något att prata om och en naturlig anledning att skoja med varandra. Dessutom får man en liten glimt av den andras personlighet utan att behöva ställa en massa frågor som om man satt på en arbetsintervju. 

 

Och vet ni vad? Jag tror faktiskt att det kan vara ganska charmigt att upptäcka någons tävlingsinstinkt redan på första dejten. Det behöver ju inte handla om att vinna, utan snarare om att kunna ha roligt tillsammans.

 

För mig är det där med att kunna skratta ihop så otroligt viktigt. Att kunna vara avslappnad, bjuda på sig själv och känna att man inte behöver prestera för att duga. Att få vara precis den man är, med både sina tokiga sidor och sina små egenheter.

 

Det är ju ofta i de där enkla stunderna som man märker om man trivs med någon. När samtalet flyter på, när skratten kommer naturligt och när man plötsligt inser att man inte ens har tittat på klockan på flera timmar.

 

Och vem vet? Kanske kan en yatzykväll vara början på något riktigt fint.

 

Nu ska vi förstås inte göra en hel kärleksteori av några tärningar, men lite romantik måste man väl ändå få smyga in i ett söndagsinlägg? Ni vet ju hurdan jag är! Jag är trots allt en romantiker som fortfarande tror på det där med att träffa någon, lära känna varandra i lugn och ro och låta något fint växa fram. ❤️

 

Det bästa med gårdagskvällen var att den aldrig kändes stressad. Vi satt där och hade det trevligt, spelade och umgicks, och innan vi visste ordet av var det dags för stängning.

 

Det är nästan alltid ett gott tecken när tiden går så där fort. När man inte sitter och tittar på mobilen var femte minut, inte funderar på när man ska gå hem och inte känner att man måste hitta på något mer för att kvällen ska bli lyckad.

 

Vi satt alltså kvar ända till stängning innan vi till slut skildes åt.

 

En perfekt lördagskväll helt i min smak! 

 

I dag har jag däremot gjort raka motsatsen till gårdagens spontana äventyr. Jag har inte ens lämnat hemmet! 

 

Ibland är det nämligen precis det man behöver efter en trevlig kväll ute. Att få vakna, ta dagen som den kommer och slippa passa tider eller känna att man måste vara någon annanstans.

 

Soffan. Serier. Mys. Mer serier. Och ännu mer mys.

 

Jag har verkligen streckkollat serier och bara njutit av att få vara hemma. Det finns något så skönt med att kunna krypa upp i soffan, dra på sig något bekvämt och låta timmarna gå utan att ha det minsta dåligt samvete.

 

Ingen stress. Inga krav. Ingen måste-lista som står och stirrar på en från köksbänken.

 

Bara jag, mitt hem och en massa avsnitt som tydligen måste ses innan dagen är slut. För ni vet hur det fungerar när man hittar en serie som fångar ens intresse. Man tänker att man bara ska se ett avsnitt till, och plötsligt har man sett fyra. Hur gick det till egentligen? 

 

Det är nästan lite fascinerande hur fort tiden går när man tittar på något riktigt bra. Man kan vara hur trött som helst, men ändå lyckas man hålla sig vaken för att man MÅSTE få veta vad som händer härnäst.

 

Och sedan kommer den där klassiska tanken: Okej, nu ska jag verkligen stänga av och gå och lägga mig.

 

Fem minuter senare börjar nästa avsnitt.

 

Jag tror att många av oss ibland känner att vi borde göra mer. Vi borde träna, träffa någon, städa, fixa hemma, vara sociala, hinna med våra intressen och samtidigt ha energi över till allt annat.

 

Men vet ni vad? Det är faktiskt helt okej att ha en dag där den största bedriften är att man har hittat en riktigt skön plats i soffan och bestämt sig för att stanna där.

 

Alla dagar behöver inte vara händelserika för att vara bra dagar. Ibland är det just lugnet som gör att man känner sig nöjd. 🍂

 

Och vet ni vad som gör den här söndagen lite extra mysig? I morgon börjar min vecka med Albert! 

 

Ni som har följt mig ett tag vet ju hur mycket den där svarta, fyrbenta lilla herren betyder för mig. Eller lilla och lilla … han är ju faktiskt en storpudel, men i mitt hjärta kommer han alltid att vara min lilla bebis! 

 

Det är något alldeles speciellt med att ha en hund i sitt liv. De blir så mycket mer än bara ett husdjur. De blir familj, sällskap, trygghet och en självklar del av ens vardag.

 

Albert är en sådan stor del av mitt liv att det nästan känns lite tomt när vi inte är tillsammans. Därför ser jag alltid fram emot att få börja min vecka med honom igen.

 

Och nu väntar en hel vecka med promenader, frisk luft, nosande på varenda spännande fläck och förmodligen en och annan diskussion om vem som egentligen bestämmer promenadens riktning. 

 

För vi vet ju alla hur det fungerar. Man kan ha planerat en mysig promenad i en viss riktning, men om hunden plötsligt får upp vittringen av något oerhört intressant så kan hela dagens resplan behöva omprövas.

 

Det är tydligen inte alltid matte som är reseledare!

 

Jag älskar våra promenader och att få komma ut och röra på mig tillsammans med honom. Det blir både motion, frisk luft och kvalitetstid på samma gång. Och även om vädret kanske bjuder på lite ruggigare höstdagar nu, finns det något väldigt fint med att komma ut bland höstlöven tillsammans.

 

De där promenaderna där luften är krispig, träden skiftar i vackra färger och man får andas lite djupare. Albert får upptäcka världen med sin nos, medan jag får rensa tankarna och njuta av att bara vara här och nu.

 

Sedan finns förstås de mindre glamorösa delarna av hundlivet också. Att torka tassar, hålla koll på pälsen, planera dagen efter promenaderna och försöka förstå varför en hund kan vara så intresserad av något som matte absolut inte tycker är särskilt spännande. 

 

Men det hör ju till charmen!

 

Det fina med Albert är att han påminner mig om hur mycket glädje det finns i de allra enklaste sakerna. En promenad kan vara ett helt äventyr. En stund tillsammans hemma kan vara dagens höjdpunkt. Och man behöver faktiskt inte göra något särskilt för att ha det bra, så länge man får vara tillsammans.

 

Jag ser verkligen fram emot vår vecka och allt vi ska hitta på. Vi får se vad hösten bjuder på, men jag är helt säker på att det blir en blandning av promenader, mys och små äventyr.

 

Kram.